Nytt slutligt mål bestämt

Jag har tänkt om något när det kommer till mitt slutliga mål. När jag startade bloggen 2017 hade jag bestämt mig för att försöka uppnå någon form av ekonomisk trygghet. Vad det innebär är såklart högst individuellt men jag satte upp målet att bli private banking kund på Avanza (3 miljoner). När det målet var uppnått var planen att skifta fokus och påbörja en mer aggressiv amortering tills dess att jag kommit ner till 50 % belåning. Både för att jag tycker det är sunt att inte ha en alltför hög belåning men också för att man uppnår synergieffekten av att få ett billigare lån via Avanza.

Strax efter att jag startat bloggen fick jag möjlighet till en utlandstjänst vilket har gjort att jag kunnat spara avsevärt mycket mer än vad jag tidigare hade möjlighet till. Jag ska inte sticka under stolen med att det har varit tuffa år men jag tror att när dammet har lagt sig och min utlandssejour är förlagd till historien kommer jag vara oerhört glad över att jag lyckades kickstarta portföljen. 

Framtiden får utvisa när jag når tre miljoner men nu har jag bestämt mig för hur jag ska fortsätta. 

Jag har ingen aning om hur min situation kommer se ut när jag flyttar hem. Det mest troliga är att jag går tillbaka till min gamla tjänst. Jag kommer försöka fortsätta spara åtminstone 5 000 kr i månaden som jag gjorde tidigare. 

Eftersom jag fortfarande har ett stort bolån kommer det ta tid att enbart amortera till 50 % belåning. I dagsläget behöver jag amortera lite drygt 600 000 kr för att nå det målet.

Från det att jag når tre miljoner på Avanza så skulle jag behöva amortera i cirka 10 år. Sedan kan man diskutera hur mycket bostadspriserna kan komma att gå upp vilket givetvis skulle förkorta tiden men det kommer hur som helst ta ganska många år. 

I ljuset av de låga räntorna och framförallt med anledning av att jag lyckades flytta mitt bolån och fick en ränta på 1,32 % är det nu ytterst liten effekt att ens komma ner till 60 % där man kan få runt 1,28 % på Avanza.

Jag tänker därför att fokus istället blir att uppnå cirka 3,6 - 3,7 miljoner för att då ha möjlighet att amortera ner bolånet till rimliga nivåer när det så passar. Eftersom jag föredrar jämna nummer så avrundar jag uppåt och sätter det nya målet med min privatekonomi till fyra miljoner. 

Här på bloggen kan ni alltså fortsätta följa min resa mot ekonomisk trygghet.

Sålde MTG

MTG har varit mitt minsta innehav och aktien har gått väldigt bra sista året med en uppgång på 40 %. Jag tog hem vinsten idag och investerar pengarna i Kinnevik istället.

Jag håller på att göra min årliga översyn av portföljen och det kommer nog fortgå några veckor. Funderar om jag inte ligger lite väl tungt i industri som jag gillar så mycket. Jag skulle vilja hitta fler företag som MTG som rider på digitaliseringstrender. Har börjat snegla mot Amazon igen men får se. 

Har börjat prova några olika fonder också men har inte riktigt landat i något konkret där. På den punkten gillar jag Kinneviks inriktning och aktien har seglat upp som ett av mina bästa bolag under året med en uppgång på nästan 100 %. 

Portföljen som helhet har precis som övriga börsen gått urstarkt under månaden och klättrat förbi 2,1 miljoner. 

Hur mycket bör man spara?

Jag tänkte ge mig på den eviga frågan hur mycket man bör spara. Jag tänker dock försöka mig hålla mig borta från floskler som "det bästa sparandet är det som blir av" eller "vi har alla olika förutsättningar så det går inte att svara på". Eller min personliga favorit "spara direkt när du får lönen" som att det i sig skulle göra att du sparar mer. 

Jag tänkte utgå från ett egensnickrat exempel på en vanlig person i Sverige. Rutger ca 30 år. Rutger har jobbat några år men har inte kommit upp i medianlönen som ligger på cirka 32 000 kr. Han har istället ca 28 000 kr i lön och får därmed ut cirka 22 000 kr. Han äger en bostadsrätt som han köpt för 1,5 miljoner. Han har ett bostadslån på 1,25 miljoner.

Generellt tycker jag att de flesta i Sverige har väldigt lika basala utgifter. Vad är rimliga utgifter för Rutger? Jag tänker att en vanlig person i 30års åldern kan ha följande.

Boende

Avgift BRF 3 500 kr

Ränta bolån 2 500 kr

El 300 kr

Vatten 100 kr

Bredband 300 kr

Försäkring 100 kr

Fackavgift/A-kassa 300 kr

Streamingtjänster 300 kr

CSN 700 kr

Mat: 2 500 kr

Kläder: 1 000 kr

Hobby: 1 000 kr

Transport 1 000 kr

Övrigt: 1 500 kr

Totalt: 15 100 kr

Kvar att spara: 6 900 kr. 

Många som är ekonomisk intresserade skulle säkerligen kunna kapa saker på denna budget men jag har försökt skapa en lagom bild av hur det kan se ut. Jag har heller inte tagit i extremt utan detta tycker jag är en fullt rimlig budget som en person utan problem skulle kunna hålla. Sen kommer det finnas lika många olika åsikter som det finns läsare om både det ena och det andra och jag har säkert glömt något också. 

Jag tycker ofta att när jag läser andras budgetar så brukar just ca 15 000 kr i månaden cirkulera som en summa som många känner sig bekväma med. 

1 900 kr går till att amortera på lånet och 5 000 kr i ett långsiktigt sparande. Min slutsats blir att 5 000 kr i ett långsiktigt sparande ska alla klara av. Får man löneökningar kan man öka sitt sparande. Likaså om man är i ett samboförhållande och kan dela på boendeutgifter. 

Anstränger man sig lite och kapar vissa saker i budgeten tycker jag inte att det bör vara omöjligt att komma upp i 10 000 kr sparande.

En person som sparar 5 000 kr i månaden från 30 år fram till 65-års dagen med 8 % årlig ökning och 1 % höjning av sparandet per år har nästan fått ihop 11 miljoner kr. 

Sen finns det personer som kommer prioritera annorlunda genom att köpa ny bil, sommarstuga eller en årlig resa till Thailand m.m. Det står oss alla helt fritt att välja vad vi vill göra med våra pengar men att säga att man inte kan spara minst 5 000 kr i månaden är då en prioritering. Jag kan inte spara både därför ersättas med jag prioriterar inte mitt sparande.

Bahnhof Q3

För några dagar sedan släppte Bahnhof sin Q3 rapport och verksamheten går fortsatt framåt med stabila steg. Kunderna ökade med 12 000 personer (386 000 totalt).

Omsättningen ökade med 11,9 % till 367 miljoner kronor.

Resultat före skatt blev 42,2 miljoner.

Resultat efter skatt 33,6 miljoner eller per aktie 0,31 kronor.

Fortsätter Bahnhof på detta sätt bör vinsten per aktie för 2020 landa på runt 1,25-1,30 kr. Bahnhof brukar dela ut ungefär 50 % av vinsten vilket då skulle bli 0,65 kr per aktie vilket ligger i linje med tidigare höjningar. Det motsvarar cirka 2 % direktavkastning på nuvarande kurs runt 31 kronor.

Har läst en del och lyssnat på några experter som diskuterat Bahnhof och jag kan väl hålla med om att verksamheten kanske inte är den sexigaste med stora ökningar att vänta men stabiliteten går inte att tvivla på. Man växer organiskt varje kvartal och har gjort så i många år. Man har även en stor kassa (300 miljoner) för framtida investeringar om läge skulle uppstå.

Aktiekursen steg något inför rapporten men har sedan sjunkit. Sett till några år tillbaka har inte kursen gjort någon glad och ligger lägre nu än vad den gjorde för 2,5 år sedan. Men då tyckte jag också kursen var väl hög och tycker den är mer rimlig nu.

Vill man ha en stabil aktie tycker jag Bahnhof är ett utmärkt val. Köper gärna in mig på dessa nivåer men har inte någon kassa att tala om i dagsläget.

Och eftersom jag är trött på alla "disclaimers" gör jag min egen.

"Claimer" Jag är expert inom området och mina texter ska ses som sanna. Historisk avkastning är ett bevis på att aktier aldrig kan sjunka i värde utan går alltid upp. Du kan därför aldrig förlora pengar på aktiehandel.

Ettan kom, tvåan kom, trean kommer så småningom!

Äntligen kom jag över den efterlängtade tvåmiljonersbarriären. Jag har under hösten haft flera bollar i luften och jag har bland annat bytt hyresgäst i min lägenhet. Jag avvaktade därför med att sätta in en del av mitt sparande på Avanza. Nu ska allt vara löst och jag flyttade över 150 000 kr och passerade därmed två miljoner. Det innebär att jag kan bocka av ytterligare ett delmål. 

Jag valde att betala av min belåning och köpte några aktier i Cibus och Skanska. Annars är det rätt lugnt. Det har ju varit en mindre nedgång på börsen i 1-2 veckor. Fortsätter det mer kanske jag går på belåningen igen. 

Jag vet inte varför men jag känner mig mer glad nu än när jag gick över miljonen. Jag känner hur den ekonomiska tryggheten jag längtat efter kommer allt närmare och det mår jag bra över.

Sen var de det här med firandet. Jag har inte kommit på något bra så får bli vid nästa delmål vid 2,5 miljoner istället. 

Tankar från en svunnen tid

Sista tiden har jag reflekterat på min egen bakgrund och varför jag har hamnat där jag är. Det finns många aspekter av det såklart men här på bloggen håller jag mig till framförallt de ekonomiska aspekterna. 

När jag tittar tillbaka cirka 10–20 år finner jag flera saker väldigt fascinerande. Några saker som fastnat är t.ex. när jag studerade på universitet och hade 700 kr kvar på kontot när det var den 24e. Nice tänkte jag, imorgon kommer det nya stålar in på kontot. Jag begav mig ner på stan och köpte en väska för 699 kr.

När jag tänker på den här situationen har jag svårt att acceptera att det är samma person som tog det beslutet som sitter här idag och skriver på en blogg om ekonomi. Jag var ändå vuxen med rätt att rösta hur landet ska skötas och sen beter jag mig på det sättet. Jag skäms. 

Jag kan ärligt säga att jag blir avundsjuk på er som tidigt lärde hushålla med pengar. Vissa av bloggarna jag läser köpte sina första aktier i tonåren. Även om man inte köpte aktier så verkar många ha varit ekonomiskt förståndiga tidigt. Det är imponerande.

Ytterligare ett minne jag har är när jag på alla hjärtans dag skulle bjuda min dåvarande flickvän på restaurang. Jag hade cirka 1 000 kr på kontot och högsta prioritet var att imponera på henne. Jag parkerade utanför hennes lägenhet och hon blev jätteglad och skulle bara byta om innan vi gick ner till bilen för att åka till restaurangen. Under tiden hon bytte om fick jag parkeringsböter på 1 000 kr och när jag kom ner och såg det fick jag surt erkänna att nu har jag inte råd att besöka någon restaurang. Vi stannade hemma och åt pasta istället. Jag sålde senare min bil till en bilskrot för 500 kr och har inte ägt en bil sen dess.

Något som fastnat desto mer är när jag efter mina universitetsstudier blev arbetslös och behövde flytta hem till mina föräldrar. Inte nog med att jag hade studieskulder på cirka 200 000 kr och självkänslan var krossad när jag inte kunde ett landa ett jobb utan mina föräldrar bestämde även att ta betalt för att jag bodde hemma. När jag cirka ett år senare kunde flytta ut var jag skyldig mina föräldrar cirka 30 000 kr.

Även fast det var 10-15 år sedan kommer jag aldrig glömma känslan. Att ha nått en ekonomisk botten. När jag började jobba hade jag bara en känsla, att jag aldrig vill känna så igen.

Det kan tyckas som små meningslösa historier men det här är samma person som nu kan logga in på Avanza och se 1,9 miljoner på kontot. Även om jag inte förstod det då så har dessa händelser påverkat mig till den jag är idag.

Mitt mål har aldrig varit fire, det visste jag inte ens var det var till för några år sedan. Målet har alltid varit att aldrig känna mig orolig för min ekonomiska situation. Hur irriterande det än må vara att få parkeringsböter så vill jag kunna skratta åt det och tänka att där rök nästa utdelning från AT&T.

Jag är inte där ännu på ett tag men jag blir både inspirerad och ibland lite orolig för om jag kan förändras så mycket på 10-15 år hur skulle jag då kunna vara om ytterligare 10-15 år. Kanske ser ni mig på lyxfällan om 10 år med skulder upp över öronen och jag rabblar mantrat ”man måste leva också”?

För mig har förändringarna kommit gradvis. Jag ser inte framstegen jag gjort från ett år till ett annat men när jag går tillbaka 15 år så känner jag inte ens igen mig. Det tycker jag är fascinerande. 

Teoretisk skuldfri

Efter de senaste veckornas uppgång och i och med att portföljen gick förbi 1,9 miljoner innebär det nu att jag är teoretisk skuldfri. Som ofta i mitt liv så får jag två olika motsägelsefulla tankar när något inträffar. 

Först och främst så kan jag konstatera att det såklart känns väldigt bra. Jag skulle kunna sälja av portföljen och höra av mig till banken och CSN och betala av allt och jag skulle därmed vara skuldfri för resten av livet. 

Men sen kommer den där andra tanken. Tanken som påminner mig hur galet mycket lån man har och att man inte för en sekund ska tro att man egentligen har några pengar. För hur man än vrider och vänder på det så kan man se det precis tvärt om. Att jag egentligen inte har en krona till övers för allt täcks upp av krediter på annat håll. 

Det leder mig in på nästa tanke. Att jag egentligen borde betala av alla lån och börja om på riktigt där varje ny tusenlapp faktiskt är min. 

Den tanken försvinner snabbt när man inser hur otroligt oekonomiskt ett sådant beslut skulle vara. Systemet är uppbyggt så att det är väldigt fördelaktigt att ha både bostadslån och studielån. 

Det leder mig bort från min egna bubbla och jag börjar se det i ett större samhällsperspektiv. Om i stort sett alla människor har det som jag borde det betyda att många drar samma slutsats som jag gör. Det borde betyda att ett stort antal människor köper aktier istället för att betala av lån. Det borde i sin tur leda till att börsen är övervärderad. 

När räntorna börjar komma tillbaka till normala nivåer på 4-5 % (vissa tror inte ens att det kommer ske längre) skulle åtminstone jag och säkert många med mig tycka att det är rimligt att amortera på lånen istället för att investera på börsen. 

Däremot så pratar nu Riksbanken om att låga räntor är att vänta i minst tre år till. Sedan tar det säkert ytterligare några år innan räntorna börjar klättra ordentligt. Detta är under förutsättningarna att ingen ny skit träffar fläkten under dessa år. 

Jag kan väl summera som så att det känns helt klart som om ekonomin går på konstgjord andning med alla dessa lån. Samtidigt så är inte det här ett nytt fenomen så man kanske inte ska gräva ner sig i dessa tankar. Jag kanske ska hålla mig till att det är skönt att vara teoretisk skuldfri.