onsdag 6 juni 2018

Vad väljer man bort?

Jag har läst på flera andra bloggar om vad det är man vill uppnå med sitt sparande. För många är det såklart den totala friheten att kunna välja om man vill jobba eller inte. Att ens passiva inkomster täcker ens utgifter. En sparandes Nirvana.

Sedan finns det andra som drömmer om att gå ner i tid eller kunna göra en drömresa varje år och en massa andra saker. När jag själv började spara ordentligt för ett decenium sedan så fanns aldrig de tankarna. Jag var luspank efter studierna och hade tagit några privata lån för att kunna slutföra mina studier och under den första tiden då jag var arbetslös. Jag mådde oerhört dåligt av att ha så lite pengar så det var det som triggade mitt sparande. Ända sedan dess har målet alltid varit att jag vill känna mig tryggare.

I ljuset av min nya situation då jag under en tid kan ha en hög sparkvot mot vad jag kommer kunna ha när jag flyttar hem igen så har jag funderat väldigt mycket på vad jag drömmer om. Mitt mål är än så länge väldigt tydligt och har inte förändrats. Jag vill bli private banking kund och få ner min belåningsgrad. Men sen då?

Jag har givetvis inget svar på det nu men det är en spännande tanke att jag nu för första gången faktiskt kan börja drömma om saker jag länge trott var en omöjlighet. Jag skulle ljuga om jag sa att jag aldrig tänkt på tanken om man kan bli helt ekonomiskt oberoende. Men där blir det riktigt tungt. Om jag skulle bo och leva som jag gör nu under riktigt tuffa förhållanden så tar det 20 år innan jag fått ihop ca 10-12 miljoner vilket skulle ge en avkastning på runt 30 000 kr /mån. Nu är jag visserligen inte den bästa att räkna på ränta på ränta då jag generellt räknar på väldigt låg avkastning men ändå. Att leva väldigt isolerat i 20 år känns som en rätt rejäl uppoffring.

Många skriver att deras sparande inte innebärt några uppoffringar. Även om det kan stämma för några få så håller jag inte med. Jag skulle gärna gått med kompisar/kollegor och ätit lunch varje dag, eller åkt på semesteresor. Jag skulle väldigt gärna vilja ha viaplay för att kunna titta på fotboll. Bott bättre och gärna haft bil istället för att snylta skjuts eller åka buss/cykla överallt. Jag tycker definitivt det är värt att spara istället för allt detta men att säga att man inte offrar/anstränger sig alls för att spara tycker jag blir rätt missvisande i många fall.

Jag tycker frågan i sig inte har diskuterats på så många bloggar. Vad är det egentligen man väljer bort för att kunna nå sina sparmål?

4 kommentarer:

  1. Jag väljer inte bort så mycket, jag skulle kunna tänka mig att bo lite större, men ytan är egentligen inget jag stör mig på (bor på ca 25 kvm), jag bor centralt i Stockholm, så läget kan inte bli dyrare. Nära mitt jobb är lunchsställena inte så bra, så jag tycker att maten jag lagar själv blir bättre, även om det är skönt att komma ut från jobbet på lunchen.
    Och angående resor så ser jag till att resa till billiga länder, ofta är det i princip lika billigt att resa som att stanna hemma då jag brukar passa på att köpa kläder jag behöver och spar en del jämfört med att köpa samma kläder i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej minimalistspararen,

      Tack för din kommentar. Om man lever precis som man vill och sedan sparar det som blir över då blir det ju givetvis så som du beskriver. Jag vill hävda att det måste finnas folk därute som faktiskt gör aktiva val och avstår från saker till fördel för portföljen.

      Om du inte har något du väljer bort borde det inte finnas något du kan kapa för att maximera portföljen? Om man sedan ska göra det eller inte är en annan fråga.

      Radera
  2. Att se varje val du gör som går emot dina impulser som en uppoffring tror jag blir lite fel. Att välja att cykla istället för att äga en bil är ett val men många fördelar men även många nackdelar. Att du ibland är sugen på att kunna ta bilen gör det inte automatiskt till en uppoffring, det är ett medvetet val du gjort.

    De saker du tror att du egentligen vill ha är troligtvis inte alltid det bästa för dig. Att vara medveten om detta och välja det "jobbigare" alternativet (cykel istället för bil) då du vet att det kommer gagna dig i det långa loppet är enligt mig ingen uppoffring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kanske kan starta en diskussion kring definitionen av uppoffring för jag håller inte med dig. Alla saker du väljer bort stora som små ser jag som en uppoffring för sparandet. Att välja ett några kronors billigare smör till frukostmackan en väldigt liten sådan. Att välja arbetet före en relation en större.

      Men visst jag förstår vad du menar. Att välja det där billigare smöret i 30 år är ingen uppoffring eftersom det leder till något bättre. Om du vill definiera det så kan du säkert formulera frågan annorlunda. Vad väljer jag bort idag för att få det bättre längre fram?

      Radera