Hur ska man tänka kring konsumtion beroende på ålder?

Jag sitter och funderar på det här med avkastning och hur man kan se på konsumtion beroende på hur gammal man är.

Det finns såklart inte några självklarheter när det kommer till avkastning men historiskt har börsen avkastat ca 8 % per år. Det gör att har du X antal kr investerat på börsen har det ungefär dubblats på 10 år. En ungefärlig livslängd i Sverige är cirka 80 år. 

Om vi utgår från de premisserna och att istället för att handla något så investerar du pengarna så inser man snabbt att allt blir extremt dyrt att handla när du är ung. 10 000 kr motsvarar 640 000 kr när du är 80 år. 

En 20-åring som vill åka till Grekland för 10 000 kr går miste om 630 000 kr i avkastning vid sin 80-års dag.

Sedan kan man vända på det. Om du är 80 år gammal hade då velat lägga 640 000 kr på att få vara 20 år och åka till Grekland. Om man hade sparat hela livet och har väldigt mycket pengar är jag övertygad att många hade gjort det. Om du däremot är fattigpensionär så kanske den där resan till Grekland inte var så viktig. 

Vad som är "värt" att göra är alltid upp till en själv och sina egna förutsättningar. Hade jag fått ge ett tips till en ung person idag (angående ekonomi) hade jag valt att prata om det här fenomenet. Att allt det du gör i ung ålder får stora effekter under en livstid. Det här får ju ännu större effekter när vi pratar om dyrare grejer än en resa till Grekland.

En 20-åring som köper en sportbil för 200 000 kr motsvarar 6,4 miljoner strax efter pensionsåldern vid 70 år. Då har jag inte ens räknat med de negativa aspekterna av att sportbilen eventuellt måste köpas på avbetalning. 

Måste du renovera köket (för t.ex. 100 000 kr) i din första lägenhet vid 25 eller vill du hellre ha 800 000 kr när du är 55 år. 

Alla beslut du tar om vad du ska konsumera får stora effekter några decennier längre fram. 

Jag tycker det är lika viktigt att tänka på det från det andra hållet. Om du är 80 år gammal och har avstått från resor, bilar, boende och allt vad det nu kan vara men du har skrapat ihop 100 miljoner. Är du nöjd då?

Att hitta rätt balans är lättare sagt än gjort men någonstans måste man börja. Att värdera sina köp är åtminstone en av nycklarna till framgång.  

Årsrapporter och utdelningsförslag

Under de gångna veckorna har de flesta av mina innehav haft årsrapporter. Jag tänkte gå igenom några utvalda för att se hur det har gått.

Brookfield RP och Brookfield RC

BRP och deras avknoppning BRC uppvisade fina siffror i sin årsrapport. Inte något extremt utan en fortsatt stabil uppgång. Vill man ha en stabil utdelare tycker jag det är ett utmärkt alternativ. Jag behåller mina aktier som ger fin utdelning. Man planerar höja utdelningen med 5 % till 0,3 USD per kvartal. 

Man kan inte längre köpa BRP på Avanza utan enbart BRC. BRC har i skrivande stund cirka 2,4 % direktavkastning. 

Investor

Investor har också gått starkt sista tiden och rapporten var ungefär som väntat. Man delar ut 14 kr under 2021. Direktavkastningen är 2,2 % på dagens kurs. Investor är ett utmärkt bolag och jag ser företaget som en stomme i min portfölj. 

Essity

Släppte en stark rapport och även om 2020 var ett tufft år så går man ändå med vinst och höjde utdelningen med 8 % till 6,75 kr per aktie. På dagens kurs blir direktavkastningen 2,5 %. Det känns tryggt att äga Essity. Det är ingen kursraket men förhoppningsvis en stabil utdelare i många år framåt. 

Swedbank

Swedbanks rapport var väl sådär. Räntenettot sjönk med 2 % från tidigare kvartal. Man minskade däremot kostnader och kreditförluster. Bankerna hålls fortfarande i järngrepp och har utdelningsbegränsningar till 25 % av vinsten för 2019 och 2020. Swedbank planerar att dela ut 7,25 kr för båda åren. Det kan eventuellt bli ytterligare utdelning under andra halvan av året men det är i det stora hela ganska ointressant tycker jag. 

Jag har bankaktier för att de tjänar pengar och är skyddade av staten. De tjänar fortfarande pengar och jag fortsätter följa omsättning och vinst snarare är tillfälliga restriktioner i utdelningar. 

Handelsbanken

Även i Handelsbanken minskade räntenettot men man ökade provisionsnettot. Det var intäkter från fond- och depåprovisionerna och courtageintäkterna som ökade mest. Man planerar att dela ut 4,10 kr per aktie vilket är 25 % av vinsten för 2019 och 2020. 

Samma slutsats gäller för HSB. Jag avvaktar och ser hur omsättning och vinst utvecklar sig de kommande åren. 

Skanska

Jag tycker Skanska hade en stabil rapport under rådande omständigheter. Ett högre rörelseresultat men något lägre omsättning och orderingång. Utdelningen blir också något skev. Eftersom man drog tillbaka förra årets utdelning om 6,25 men senare justerade den till 3,25 gör man det här året en extra utdelning på 3 kr utöver den ordinarie utdelning på 6,50 kr. Vi som aktieägare håvar alltså in 9,50 kr per aktie i år. 

Skanska ser jag som ett långsiktigt innehav och jag försöker köpa mer när kursen är något mer pressad än vad den är nu. 

SCA

SCA har gått som tåget och jag är förvånad själv över uppgången som skett. Omsättningen ökade 6,5 % och man föreslår en utdelning på 2 kr per aktie. Direktavkastningen på 1,3 % är inget att hänga i julgranen men kursen har gått upp med 50 % på ett år. 

Jag tycker kursen är lite väl hög för en sån här typ av verksamhet och frågan är om man inte skulle ta och minska något på dessa nivåer. Jag får se om jag agerar framöver. 

SKF

För SKF sjönk omsättningen med 7,7 % men rörelseresultatet var högre än förväntat. Man föreslår en utdelning på 6,50 kr per aktie vilket på nuvarande kurs ger en direktavkastning på 2,9 %. Jag tycker det är riktigt bra med tanke på att kursen gått upp med 18 % det senaste året. 

Bahnhof

Bahnhof släppte rapport idag och det var munter läsning. Omsättning ökade med 13 % och resultat efter skatt ökade med 24 %.

Man fortsätter också öka kundbasen och har ökat med cirka 40 000 kunder per år (400 000 totalt) i många år nu. Bahnhof har också en stark kassa med 334 miljoner kronor, en ökning med 30 miljoner från året innan.

Jag hade en något lägre förväntan på utdelningen som jag trodde skulle bli 65 öre kanske 70 öre om det gått väldigt bra. Bahnhof överträffade mina förväntningar och man höjde utdelningen med 25 % till 75 öre per aktie. 

Det har tagit lite tid men äntligen känner jag att min investering i Bahnhof har börjat ge resultat. I juli 2018 tyckte jag själv att kursen stuckit iväg lite väl mycket och sedan dess har kursen varit nedtryckt. Man har däremot i varje kvartal visat bättre siffror och nu verkar marknaden ha hittat tillbaka till bolaget. 

Man planerar också ett listbyte och när man läser andras kommentarer så verkar det vara positivt. Jag själv har ingen erfarenhet av detta så har ingen uppfattning i dagsläget.

Övrigt

Det var en kort genomgång av några av mina innehav. Vårens utdelningssäsong ser onekligen ljus ut. Man märker att det kräver tålamod att spara i aktier. Dåliga år, ändrade utdelningsregler och politiskt tjaffs. Man blir inte rik från ett år till det andra men kan de flesta av mina innehav fortsätta öka vinst och utdelning så kan det bli trevligt om sisådär 10 år. 

Nu får man luta sig tillbaka med armarna bakom huvudet och fötterna på skrivbordet och njuta av utdelningssäsongen. 

Är sparande en generationsfråga?

Sen min pappas bortgång har jag hjälpt min mamma med ekonomin. Min pappa tog hand om allt och min mamma hade i stort sett aldrig betalat en räkning. 

Eftersom de båda visste att hon skulle bli själv hade min pappa försökt visa henne hur man gör, vilka konton som finns m.m. Min mamma hade väl försökt men tyckte det var komplicerat. Hon tyckte också att det blev jobbigt att sitta och prata om en tid utan honom. Något jag tycker man får ha respekt för. 

När vi under våren/sommaren började se över ekonomin var hon väldigt medveten att hon behövde lära sig så hon var väldigt mottaglig för min input. Hon skrev lappar och försökte lära sig olika begrepp. Vi avslutade en drös med abonnemang och tjänster som inte var nödvändiga. 

I min familj har vi aldrig pratat om vad någon tjänar eller om pengar överhuvudtaget. Min pappa var däremot väldigt sparsam och pratade ofta om vikten att inte spendera hela lönen, men ungefär där stannade det.

Det fanns aldrig någon tanke vad man ska göra med pengarna man sparat. 

Min mamma gav mig tillgång till allt och hon öppnade upp sig om allt som de hade tänkt under hela livet. Det var väldigt fascinerande och jag kände att jag både kom närmare min mamma och att jag blev mindre orolig över hennes ekonomiska situation.

Det fanns olika konton som de båda hade sparat till för pensionen under 30-40 år. Allt på vanliga sparkonton med ca 1 % ränta. Jag fylldes av vemod. Allt hårt arbete som lagts ner på att spara detta men det har i stort sett tappat värde av inflationen. Vi pratar om några hundra tusen på några olika konton. 

Min mamma får ingen hög pension och hon berättade stolt att de sparat så hon kan ta några extra tusenlappar varje månad och komplettera sin pension med. Absolut, det är bra men tänk vad det hade kunnat ge om man haft dessa pengar i en indexfond istället.

Desto mer min mamma berättade om hur de planerat under arbetslivet desto mer förvånad blev jag. Båda hade väldigt högt förtroende för staten och att de tyckte det var tryggare att någon annan hanterade pengarna. Aktier var förenat med extrem hög risk och 300 000 kr kunde försvinna från en dag till den andra. 

Fast det är min egen familj så kändes det som vi levt på helt olika planeter. Jag förklarade också för henne att jag var fascinerad över att hennes definition av trygghet var att någon annan har koll på pensionen. Jag förklarade att för mig är det precis tvärt om. 

Det kändes på något sätt som om det blev en generationsfråga. Jag drar direkt paralleller till att man växt upp i ett socialdemokratiskt inskränkt samhälle där allt alltid är någon annans ansvar. Eller en "staten vet bäst" mentalitet. 

Sedan hjälper det inte heller att det var betydligt svårare/krångligare att köpa aktier för 30 år sedan vilket även det är en stor anledning. 

Under sommaren hjälpte jag henne att starta ett ISK och satte in lite pengar i några indexfonder m.m. När allt var klart satt min mamma nästan och skakade för att hon var så nervös över att hon nu hade lite pengar på marknaden. Jag sa att om du mår så där dåligt så är det såklart inte värt det. Hon sa nej det är bara lite nervöst i början men att hon ville fortsätta. Hon avslutade med att skratta och säga "säg bara inget till min pappa". Han är fortfarande i livet och även han ytterst skeptiskt till aktier. 

Den äldre generationen verkar ha varit sparsam men inte så bra på att förvalta pengarna. 

Jag tror att om bara 1-2 generationer så kommer det vara allt vanligare att någon lever på inkomst på kapital som de själva inte har sparat ihop. Och då pratar jag inte om några lyckade företagare eller idrottare utan helt vanliga arbetare som under hela sitt liv sparat och investerat och lämnar över det till sina barn.

Upplevde social press för konsumtion

Nu när jag var hemma i Sverige kände jag för första gången av att jag valt ett, för vissa, annorlunda liv. Då pratar jag inte främst om att jag bor utomlands utan att jag har en mer restriktiv inställning till att spendera pengar.  

Som jag skrivit förut så har jag inte alltid varit sparsam utan det har kommit gradvis under åren. Det har alltid blivit pengar över efter lönen men ett definitivt startskott kom utav ett nyårslöfte 2014/2015 då jag lovade mig själv att jag kan öka sparandet rejält om jag drar ner på konsumtion. Så under åtminstone sex år har jag medvetet valt bort att göra grejer och om jag gör något så håller jag mig till det billigare alternativet. Jag har aldrig sett mig som någon extremsparare utan snarare en medveten konsument. 

Jag var på en middag hos några vänner och en vän till mig hade en ny sambo så vi satt och pratade för att lära känna varandra. 

Jag har givetvis ingen bil i Sverige och jag hade lånat min mammas Volvo som är cirka 16 år gammal för att ta mig dit. Jag fick då frågan varför jag åkte en sån gammal bil. Jag vill poängtera att frågan inte på något sätt var otrevligt ställd utan jag fick uppfattningen att hon genuint var förvånad över mitt val av bil. Jag förklarade min situation och att jag tycker det är lite dumt att ha en bil stående i Sverige till de få gånger jag är där. Då fick jag frågan varför jag inte tagit en hyrbil så att jag kunde komma till middagen i lite bättre stil. Jag förklarade igen att jag tyckte det var onödigt när jag utan problem kunde låna en bil. 

Hon tyckte det var konstigt eftersom jag "jobbar utomlands" och hon hade förväntat sig en annan bild.

Samtalet gick vidare på vin och jag hade köpt en vinflaska i 130 kronorsklassen (för eget bruk). Inte det billigaste men självklart inte det dyraste. Även här fick jag många frågor varför jag inte hade valt den ena efter den andra flaskan före mitt val.

Några andra mindre diskussioner förekom också men när jag lite senare på kvällen såg en annan kompis mobiltelefon som såg väldigt häftig ut så frågade jag vad det var för modell. Det var den senaste Iphone. Jag frågade vad den kostade och när han sa 16 000 kr utbrast jag 16 000 kr! Är du helt galen som köper en mobil för 16 000 kr! Det är möjligt att min reaktion var något överdriven efter några glas vin men jag tycker fortfarande att det är en helt galen summa. 

Istället var det jag som fick blickarna på mig och hela bordet började skratta åt mig. Vilken sten har du levt under? Kanske dags att växa upp? Några glirande kommentarer kan jag leva med och mina nära vänner vet vem jag är så där är det inget problem. Men det var några nya personer på middagen som jag inte känner så bra och här kände jag verkligen av att jag fick en stämpel som någon udda fågel och inte då i positiv bemärkelse.

Nu kommer jag givetvis inte ändra mitt sätt att leva pga. av det här men det var faktiskt första gången som jag kände mig obekväm över hur jag valt att leva mitt liv. Till det så tycker jag det är viktigt med ett socialt liv och framförallt tycker jag det är viktigt att kunna manövrera oberört i olika sociala situationer, något som jag alltså misslyckades med här. 

Jag ska försöka att inte reagera på andras mobiltelefonköp i fortsättningen men att komma i hyrbil till en middag för att hålla uppe en image kommer inte att hända.

Säljer iShares efter Blackrocks rasim

Jag sålde idag mina iShares efter det uppdagats att Blackrock driver en rasistisk linje. Man uppmanar företag att föra register över anställdas etniska härkomst, kön m.m. Utöver att jag är emot det politiskt tror jag aldrig att ett företag som tror att kompetens sitter i hudfärgen kan konkurrera med företag som inte gör det. Nu hade jag ett väldigt litet innehav och flyttade istället över mina pengar till Millicom som fortsätter gå trögt. 

Annars är det lugnt på portföljfronten. Jag har betalat av min kredit som jag drog på mig i november efter några köp. Det känns bra att inte ligga belånad när börsen är på ATH. Några större förändringar planerar jag inte göra och jag kommer ha begränsat sparande till Avanza i stort sett hela året. 

Det är trevligt att följa rapportperioden och det gläder mig att vi åter börjar få se lite utdelningar. 

För övrigt fick jag en sen julsemester och har besökt Sverige. Det var behövligt att få ett avbrott och nu ser jag fram emot att ordna det sista och sen börja planera för hemflytt på våren. 

Med blicken på 2021

Det nya året har precis börjat och jag har redan fått min första utdelning. Mitt Excelark för 2021 är därmed igång. Jag brukar börja året med att skriva ner vilka mål jag har. Det här året kommer däremot bli rätt annorlunda vilket gör att det blir svårt att planera

Jag kommer under året flytta hem till Sverige igen. Det är planerat till mars-maj. Det beror på en hel del osäkra faktorer och hur mycket semester m.m. jag har kvar. Vad jag kommer få för jobb när jag flyttar hem är också oklart. Det gör att jag varken kan räkna på lön eller boendekostnader för jag vet inte vad jag kommer tjäna eller var jag behöver bo. 

Min ena hyresgäst har också sagt upp kontraktet och där står jag mellan valet att hyra ut lägenheten på nytt en kort period eller låta den stå outhyrd några månader innan jag kan inleda mitt renoveringsprojekt för att sedan sälja den. Eftersom jag ännu inte vet när jag kan inleda renoveringen lutar det åt att hyra ut den ytterligare en tid så jag inte behöver känna stress över det. 

Jag behöver också lägga undan pengar för den kommande renoveringen och det blir egentligen efter försäljningen som jag faktiskt kan säga något om nysparandet till portföljen. 

Troligtvis dröjer det till slutet av året innan jag sätter igång men det är något jag längtar efter att få klart. Det har alltid varit min långsiktiga plan att sälja min uthyrningslägenhet så att jag kan sköta alla mina investeringar från datorn. Jag ser också fram emot mitt projekt att renovera lägenheten innan försäljning. 

Om jag försöker mig på någon form av generella sparmål blir det följande:

Sparande = 120 000 kr

Utdelningar = 55 000 kr

Amortering = 38 000 kr

Värdeökning = 1 %

Portföljvärde = 2 450 000 kr

De kommande månaderna kommer det nog inte hända så mycket. Jag hoppas få svar om min framtid i februari men troligtvis blir det snarare mars. Det är lite jobbigt att inte veta men det är vad det är. 

Det blir såklart tråkigt att lämna Afrika framförallt med tanke på vädret och den extra inkomst jag fått under den här tiden men jag har lyckats med det uppdrag jag var hitskickad för att lösa så det känns naturligt att flytta hem. 

Jag skulle nog också må bra över att komma igång med någon form av träning och bättre kosthållning än den jag haft senaste åren. Jag tror det är viktigt att försöka ha en positiv inställning till förändring och snarare se vad man kan åstadkomma än vad man går miste om. Nu kör vi 2021.

Året som gått

Så var 2020 till ända och jag tänkte försöka sammanfatta året som gått. Det går inte att börja skriva en sammanfattning utan att först konstatera att det varit ett riktigt skitår. Det som överskuggar allt är givetvis att min pappa gick bort i början av året och därefter slog corona till med full kraft. Jag själv hamnade i en extremt dålig sits då jag mitt i sorgen inte kunde resa tillbaka och arbeta vilket i sin tur höll på att göra mig arbetslös. 

Nu lyckades jag med hjälp av icke reguljära flyg ta mig tillbaka till min arbetsplats och jobbet var därmed säkrat. Det blev också en hel del utlägg som jag inte hade räknat med vilket gjorde att sparandet tappade fart. Glädjande nog så fick jag tillbaka en hel del under hösten då min arbetsgivare hade en försäkring. Jag är för övrigt fortfarande anti försäkringar. 

Det har också varit ett år av social distansering. Jag vill åtminstone tro att jag är ganska luttrad när det kommer till att vara ensam men jag tycker det börjar tära på en att inte kunna träffa kollegor och vänner. Eftersom sjukvården är obefintlig där jag bor har vi väldiga restriktioner och måste man in till kontoret är det mask på och ingen kontakt med någon. Det är ungefär sex månader sen jag satt och pratade med någon. Det finns mycket mer att skriva om det men jag lämnar det där. 

Portföljen tappade rejält som för de allra flesta i början av året men har sedan gått starkt med tanke på att det pågår en pandemi. 

Låt oss titta på mina mål jag hade för året.

Portföljvärde vid början av året = 1 230 000 kr

Mitt portföljvärde i början av året var 1 590 000 kr. Här ligger jag något före min ursprungliga plan men sen har vi inte heller sett någon längre nedgång ännu. 

Värdeökning = 1 %

Min portfölj har ökat med drygt 9 % i år. Det är framförallt min svenska portfölj som gått starkt med 15 % uppgång medans mina amerikanska innehav drar ner totalen med cirka 1 % för helåret. En svagare dollar (- 11,3 % från 1 jan 2020) är en stor del av förklaringen. I det stora hela är jag väldigt nöjd med 9 % som ligger över mina förväntningar.

Bästa bolag blev:

Brookfield Renewable Corp + 100 % (+92 000 kr)

Kinnevik + 78 % (+35 000 kr)

SCA 48 % (+23 000 kr)

Bahnhof + 42 %  (+ 55 000 kr)

Brookfield RP + 39 % (+ 37 000 kr)

Sämsta bolag blev:

Millicom - 27 % (- 19 000 kr)

AT&T - 26 % (- 28 000 kr)

Merck - 15 % (-10 000 kr)

Coca Cola - 14 % (- 9 000 kr)

LTC - 11 % (- 14 000 kr)

Och här är portföljen sen starten 2013

Sparande = 450 000 kr

Jag satte ett högt mål då detta var mitt sista år utomlands. Förra året lyckades jag spara 410 000 kr och även fast jag har inte fått någon högre lön lyckades jag ändå komma upp i exakt 450 000 kr för helåret. Detta är jag oerhört nöjd över.

Utdelning = 55 000 kr

På utdelningsfronten blev givetvis inte året vad jag hade hoppats på. Några 55 000 kr blev det inte utan jag fick nöja mig med 49 100 kr. Istället för att vara överdrivet positiv hela tiden och säga att det inte gör något så har det gett en törn i min motivation. Då menar jag inte att jag ska sluta spara utan snarare insikten att det behövs mycket mer kapital för att känna sig trygg.

Amortering = 38 000 kr

Amorteringen är inte så mycket att orda om. Den har löpt på som vanligt och jag har under året amorterat precis 38 000 kr. 

Summering 

Bortsett från utdelningarna så har jag nästan sparat undan en halv miljon kronor och det är det jag tar med mig från året. Det var också mitt sista år utomlands så nu blir det snart tillbaka till verkligheten. Istället för att gräma sig över att det kommer gå långsammare med sparandet framöver så njuter jag av det faktum att jag har haft den här möjligheten och är nu på god väg att skapa mig den framtid jag drömt om. 

Nu vänder vi blad och lägger 2020 bakom oss. Det ät därmed dags att börja titta på vad 2021 har att komma med.

Som alltid vill jag passa på och tacka alla bloggare som skriver intressanta inlägg. Det är kul och inspirerande att följa andra som har liknande drömmar.