Något jag funderat på under denna turbulenta tid när vissa aktier faller som bara den och vissa skjuter i höjden är, i brist på bättre ord, omallokering av kapital.
För några månader sedan läste jag en artikel om hur mycket pengar som "försvunnit" när börsen tappat 30 % på några veckor. Överallt stod det hiskeliga summor och många småsparare inklusive mig själv fick sig en rejäl törn eller åtminstone en och annan tankeställare. Personen som skrev artikeln menade på att visst världen har på ett sätt förlorat mycket pengar men det mesta har bara flyttats ut från aktiemarknaden. Det här sker på automatik av alla de riktigt stora aktörerna.
Han menade att man som småsparare inte ska oroa sig eftersom för eller senare så kommer dessa pengar flyttas tillbaka in i aktiemarknaden varpå aktiekurserna kommer stiga igen.
Huruvida det stämmer eller inte vågar jag inte svara på men tror definitivt att det kan ligga mycket i det.
Vidare framgick att man som småsparare inte ska oroa sig för allmänna nedgångar utan fundera istället på hur och vilka enskilda företag som påverkas av det som gör marknaden osäker.
Ungefär som detta:
Under Corona "flyttas kapital" från traditionell shopping till e-handel och teknik som möjliggör arbete och underhållning från datorn.
En annan typ av omfördelning av kapital senaste tiden som inte har med Corona och göra är allt kapital som flyttas från olja till mer förnyelsebar energi.
Det betyder inte nödvändigtvis att företagen inom förnyelsebar energi kommer tjäna mer pengar men det kommer definitivt speglas i aktiekursen.
Jag tyckte att detta var ett intressant sätt att se på det. Att kapital inte försvinner utan snarare omfördelas.
P.s. Bara så att läsaren inte ska tro att detta är någon dold kommunistskrift så framgick det givetvis att kapital både försvinner, framförallt i krig eller naturkatastrofer när saker förstörs, eller ökar vid effektiviseringar m.m. men det kan vara bra att göra tankeexperimentet ovan när det sker stora händelser som påverkar börsen.
tisdag 21 juli 2020
lördag 11 juli 2020
Tillbaka på jobbet
Efter flera månader av osäkerhet är jag tillbaka i Afrika. Resan ner var minst sagt intressant med en massa strul med olika flygbolag, coronatester, obskyra registreringar och visum. När jag trodde allt var klart och det ända som återstod var att jag skulle igenom passkontrollen blev jag förflyttad till ett litet rum. Jag satt där ett tag innan jag förstod vad som hände. Det visade sig att jag satt i rummet för att bli deporterad. Allt slutade dock lyckligt och jag kunde efter några timmar lämna flygplatsen.
Det var blandade känslor att lämna Sverige givetvis men det känns bra att inte ha blivit av med jobbet. Läget är däremot rätt allvarligt och hur hösten utvecklar sig är det ingen som vet. Jag investerar därmed försiktigt just nu. Har även fått mindre i lön under min tid i Sverige och sätter av runt 10 000 kr i månaden till Avanza och lägger resten åt sidan just nu.
Något glädjande var det däremot att jag efter tre år äntligen lyckades få ner räntan på mitt bolån. Min nya ränta är 1,32 % vilket minskar mina ränteutgifter med över 900 kr i månaden. Det innebär också att det knappt blir någon skillnad om jag skulle flytta lånet till Avanza när jag når en belåningsgrad på 60 %. Mitt mål är fortfarande att flytta det dit men eftersom lägenheten har gått ner så mycket i värde så tar det 17 år med nuvarande amorteringstakt att nå det målet.
Nu avvaktar jag ytterligare någon månad för att få en bättre överblick av hösten men förhoppningsvis kan sparandet återupptas inom kort.
Det var blandade känslor att lämna Sverige givetvis men det känns bra att inte ha blivit av med jobbet. Läget är däremot rätt allvarligt och hur hösten utvecklar sig är det ingen som vet. Jag investerar därmed försiktigt just nu. Har även fått mindre i lön under min tid i Sverige och sätter av runt 10 000 kr i månaden till Avanza och lägger resten åt sidan just nu.
Något glädjande var det däremot att jag efter tre år äntligen lyckades få ner räntan på mitt bolån. Min nya ränta är 1,32 % vilket minskar mina ränteutgifter med över 900 kr i månaden. Det innebär också att det knappt blir någon skillnad om jag skulle flytta lånet till Avanza när jag når en belåningsgrad på 60 %. Mitt mål är fortfarande att flytta det dit men eftersom lägenheten har gått ner så mycket i värde så tar det 17 år med nuvarande amorteringstakt att nå det målet.
Nu avvaktar jag ytterligare någon månad för att få en bättre överblick av hösten men förhoppningsvis kan sparandet återupptas inom kort.
lördag 2 maj 2020
Första tertialet
Detta blir enbart ett inlägg om portföljen under det första tertialet. Det blev ändå lite sparande i början av året men även om det hade varit bra att investera under nedgången så har jag varit mer orolig för mitt arbete och har därför valt att investera återhållsamt. Eftersom jag i stort sett legat fullinvesterad i några år så insåg jag, likt säkert många andra, att det går fort när det går utför och om jag förlorar jobbet och mina två hyresgäster flyttar ut ifrån mina lägenheter så har jag inte många kronor till övers. Jag kommer därför fortsätta att sätta av större delen av mitt sparande till min buffert tills dess att jag har lite bättre koll på vad som kommer hända med mitt arbete framöver.
Under de första fyra månaderna har portföljen toppat på 1,75 miljoner och var ner som mest cirka 500 000 kr men har gått starkt sista månaden och uppgår nu till 1,55 miljoner. Jag har lyckats sätta av 110 000 kr till portföljen.
Dessa har investerats i följande bolag:
Utdelningarna lyser med sin frånvaro men det är i ärlighetens namn inte någon stor grej för mig. Jag har många år kvar med sparande innan jag kommer börja plocka ut utdelningar så det blir som det blir i år. De första fyra månaderna har ändå gett mig ca 14 000 kr.
Och min eminenta graf över portföljen ser efter några månader med corona ut så här.
Så mycket mer händer inte just nu. Långsamt framåt men förhoppningsvis kan världen ha stabiliserats något om några månader och sparandet kan åter ta fart.
Under de första fyra månaderna har portföljen toppat på 1,75 miljoner och var ner som mest cirka 500 000 kr men har gått starkt sista månaden och uppgår nu till 1,55 miljoner. Jag har lyckats sätta av 110 000 kr till portföljen.
Dessa har investerats i följande bolag:
- 42 st Investor
- 250 st Bahnhof
- 20 st AT&T
- 16 st LTC
- 8 st Coca Cola
- 170 st Swedbank
- 159 Millicom
- 100 st Xact högutdelande
Utdelningarna lyser med sin frånvaro men det är i ärlighetens namn inte någon stor grej för mig. Jag har många år kvar med sparande innan jag kommer börja plocka ut utdelningar så det blir som det blir i år. De första fyra månaderna har ändå gett mig ca 14 000 kr.
Och min eminenta graf över portföljen ser efter några månader med corona ut så här.
fredag 24 april 2020
En ny tid, en ny värld
Veckorna kommer och går. Begravning och ett sista farväl har skett. Det har varit jobbiga veckor. Jag har stöttat min mor mycket. Framförallt har jag ordnat med allt pappersarbete. Det har varit ett heltidsarbete att säga upp avtal och skaffa nya. Bankkonton ska avslutas och bouppteckning ska skrivas. Skulle kunna skriva en hel del om det men hoppar det den här gången.
För världen och för egen del blev det inte bättre. När jag lyfte på huvudet och började reflektera över vad som hände runt omkring mig hade coronaviruset slagit till med full kraft och min portfölj hade tappat över 500 000 kr. Det har dock stabiliserats något de senaste veckorna.
Även om jag egentligen inte mådde helt bra var jag tvungen att återvända till mitt arbete. Jag bokade en resa tillbaka men den blev inställd. Jag bokade en till med ett annat flygbolag men även den ställdes in. Ett tredje och sista försök med ytterligare ett flygbolag resulterade i samma resultat och eftersom detta var en privat resa blev jag cirka 20 000 kr fattigare. Visserligen ska jag ha tre innestående flygbiljetter hos dessa flygbolag men är tveksam till att de kommer gå att använda.
Efter någon vecka stod det klart att jag inte kommer kunna återvända till min arbetsplats närmsta tiden utan skulle jobba hemifrån ett tag. Just där och då tyckte jag det var skönt med några veckor till hemma. Då kom nästa smäll. Enligt ett avtal min arbetsgivare beslutat om förlorar jag mitt kontrakt om jag inte kan återvända till min arbetsplats efter en viss tid. Så på grund av att jag reste hem till min döende pappa och fastnade där var det nu en tidsfråga innan mitt kontrakt skulle avbrytas.
Ytterligare några veckor passerar där jag mådde riktigt dåligt över situationen jag hamnat i. Förlösande nog kom det tillslut positiva nyheter då beslutet hävts och åtminstone nu och för några månader framöver förlorar jag inte mitt kontrakt. Jag förlorar däremot mina tillägg jag har när jag är stationerad utomlands så mitt väl tilltagna mål om 450 000 kr i nysparande kommer inte att nås. Det målet hade förvisso redan gått i stöpet eftersom jag erbjudit att betala min pappas begravning som landade på 60 000 kr.
Hela den här situationen med coronaviruset är ju skit på flera olika områden. För egen del har det varit tufft att inte kunna återgå till en vardag efter min pappas bortgång. Att kunna komma tillbaka till vissa rutiner, att träffa kollegor och vänner för att inte tala om mitt egna boende. Jag är fast i ett ingenmansland där det mesta påminner mig om sorgen. Det är inte helt lätt att förklara.
Det har också funnit mycket andra tankar kring sparande under den här tiden. En av tankarna har varit hur snabbt arbetsgivaren förväntar sig att man ska vara tillbaka i arbete. Aldrig förut har jag önskat så mycket att jag var ekonomisk fri och kunde bestämma själv när det passar att börja jobba.
Även om pengarna jag hittills sparat har gett en liten trygghet så insåg jag också snabbt att det spelar ingen roll om man har två miljoner eller fyra. Det är först när du har tillräckligt för att helt säga upp dig som du får din frihet. Från ett frihetsperspektiv kunde jag lika gärna ha haft en normal buffert och känt samma trygghet.
Ett ljus i den annars ganska mörka tunneln just nu var alla vänliga kommentarer på mitt förra inlägg. Tack för det.
Nog ska jag kunna gå vidare men man måste låta det ta lite tid. Jag tar en månad i taget nu.
För världen och för egen del blev det inte bättre. När jag lyfte på huvudet och började reflektera över vad som hände runt omkring mig hade coronaviruset slagit till med full kraft och min portfölj hade tappat över 500 000 kr. Det har dock stabiliserats något de senaste veckorna.
Även om jag egentligen inte mådde helt bra var jag tvungen att återvända till mitt arbete. Jag bokade en resa tillbaka men den blev inställd. Jag bokade en till med ett annat flygbolag men även den ställdes in. Ett tredje och sista försök med ytterligare ett flygbolag resulterade i samma resultat och eftersom detta var en privat resa blev jag cirka 20 000 kr fattigare. Visserligen ska jag ha tre innestående flygbiljetter hos dessa flygbolag men är tveksam till att de kommer gå att använda.
Efter någon vecka stod det klart att jag inte kommer kunna återvända till min arbetsplats närmsta tiden utan skulle jobba hemifrån ett tag. Just där och då tyckte jag det var skönt med några veckor till hemma. Då kom nästa smäll. Enligt ett avtal min arbetsgivare beslutat om förlorar jag mitt kontrakt om jag inte kan återvända till min arbetsplats efter en viss tid. Så på grund av att jag reste hem till min döende pappa och fastnade där var det nu en tidsfråga innan mitt kontrakt skulle avbrytas.
Ytterligare några veckor passerar där jag mådde riktigt dåligt över situationen jag hamnat i. Förlösande nog kom det tillslut positiva nyheter då beslutet hävts och åtminstone nu och för några månader framöver förlorar jag inte mitt kontrakt. Jag förlorar däremot mina tillägg jag har när jag är stationerad utomlands så mitt väl tilltagna mål om 450 000 kr i nysparande kommer inte att nås. Det målet hade förvisso redan gått i stöpet eftersom jag erbjudit att betala min pappas begravning som landade på 60 000 kr.
Hela den här situationen med coronaviruset är ju skit på flera olika områden. För egen del har det varit tufft att inte kunna återgå till en vardag efter min pappas bortgång. Att kunna komma tillbaka till vissa rutiner, att träffa kollegor och vänner för att inte tala om mitt egna boende. Jag är fast i ett ingenmansland där det mesta påminner mig om sorgen. Det är inte helt lätt att förklara.
Det har också funnit mycket andra tankar kring sparande under den här tiden. En av tankarna har varit hur snabbt arbetsgivaren förväntar sig att man ska vara tillbaka i arbete. Aldrig förut har jag önskat så mycket att jag var ekonomisk fri och kunde bestämma själv när det passar att börja jobba.
Även om pengarna jag hittills sparat har gett en liten trygghet så insåg jag också snabbt att det spelar ingen roll om man har två miljoner eller fyra. Det är först när du har tillräckligt för att helt säga upp dig som du får din frihet. Från ett frihetsperspektiv kunde jag lika gärna ha haft en normal buffert och känt samma trygghet.
Ett ljus i den annars ganska mörka tunneln just nu var alla vänliga kommentarer på mitt förra inlägg. Tack för det.
Nog ska jag kunna gå vidare men man måste låta det ta lite tid. Jag tar en månad i taget nu.
söndag 23 februari 2020
Sorgens tid
För några dagar sedan fick jag samtalet jag länge bävat för. Min pappa som under några år kämpat mot cancer hade hastigt blivit sämre. Jag lyckades boka en biljett hem på en gång och 18 timmar senare satt jag och höll min pappas hand. För den som sett det själv vet att cancern slår ut alla organ och de sista dagarna kan kroppen inte ens ta upp vatten. Mager och uttorkad kunde jag knappt känna igen honom. Han hade oerhörda smärtor och varje minut kändes som en evighet. I nio långa timmar satt jag förtvivlad vid hans sida utan att kunna hjälpa till. Sista timmen fick han all typ av smärtstillande som fanns att tillgå och för varje minut som gick blev andningen tunnare och långsammare innan han tillslut somnade in med familjens vid hans sida.
Det är med stor sorg jag skriver detta inlägg men samtidigt vill jag vara öppen med vad som påverkar livet runt i kring mitt intresse för sparande.
Min pappa jobbade hela livet och fyllde precis 65. Han hade en dröm att bli pensionär men han hann aldrig få en enda pensionsutbetalning. Jag kommer behöva hjälpa min mamma ekonomiskt så hur framtiden kommer att bli vet jag inte i dagsläget.
Just nu mår jag riktigt dåligt. Jag var mentalt förberedd på att mina pappa skulle gå bort men på det sättet som det blev har tagit hårt på mig. Jag tar därmed en paus i bloggandet men lovar att återkomma.
Det är med stor sorg jag skriver detta inlägg men samtidigt vill jag vara öppen med vad som påverkar livet runt i kring mitt intresse för sparande.
Min pappa jobbade hela livet och fyllde precis 65. Han hade en dröm att bli pensionär men han hann aldrig få en enda pensionsutbetalning. Jag kommer behöva hjälpa min mamma ekonomiskt så hur framtiden kommer att bli vet jag inte i dagsläget.
Just nu mår jag riktigt dåligt. Jag var mentalt förberedd på att mina pappa skulle gå bort men på det sättet som det blev har tagit hårt på mig. Jag tar därmed en paus i bloggandet men lovar att återkomma.
onsdag 19 februari 2020
Nytt delmål uppnått
Det känns som att portföljen inte gör annat än att bryta ny mark. Jag är upp nästan 10 % hittills i år. Snart måste det vända. På grund av det goda börsklimatet har jag passerat ett av mina delmål på 1,75 miljoner. Nästa delmål är det lite mer storslagna 2 miljoner.
Delmål:
250 000 kr (april 2015)
500 000 kr (april 2018)
630 100 kr (maj 2018)
1 000 000 kr (januari 2019)
1 250 000 kr (juli 2019)
1 500 000 kr (november 2019)
1 750 000 kr (februari 2020)
2 000 000 kr
2 500 000 kr
3 000 000 kr
Brookfield RP går bra mest varenda dag och har nu ett P/E-tal på 205. Rimligt? Nej om du frågar mig. Eftersom det inte längre går att köpa aktien vill jag inte sälja den heller. Behåll vinnarna är ju ett av de klassiska citaten så jag får väl göra så.
Bahnhof släppte en bra rapport och aktien har stigit några kronor. Det var på tiden. Jag sitter tryggt kvar med mitt innehav.
Har gett mig på en ny sväng av att försöka byta bank i hopp om att få ner räntekostnaderna. Jag gör en räd två gånger per år men än så länge har det varit omöjligt att få bättre ränta. Den här gången ser det något ljusare ut men jag återkommer när jag fått ett definitivt svar.
Delmål:
2 000 000 kr
2 500 000 kr
3 000 000 kr
Brookfield RP går bra mest varenda dag och har nu ett P/E-tal på 205. Rimligt? Nej om du frågar mig. Eftersom det inte längre går att köpa aktien vill jag inte sälja den heller. Behåll vinnarna är ju ett av de klassiska citaten så jag får väl göra så.
Bahnhof släppte en bra rapport och aktien har stigit några kronor. Det var på tiden. Jag sitter tryggt kvar med mitt innehav.
Har gett mig på en ny sväng av att försöka byta bank i hopp om att få ner räntekostnaderna. Jag gör en räd två gånger per år men än så länge har det varit omöjligt att få bättre ränta. Den här gången ser det något ljusare ut men jag återkommer när jag fått ett definitivt svar.
onsdag 5 februari 2020
Portföljen över 1,7 miljoner
Börsen har fortsatt precis som förra året och gått stadigt uppåt. Rapportsäsongen är i full gång och jag tycker många av mina innehav har haft relativt positiva rapporter. Swedbank och Handelsbanken har gått bra efter deras respektive rapporter. SKF och Investor likaså. Och som alltid min trotjänare Brookfield RP som går bra mest hela tiden.
Idag steg portföljen med över 20 000 kr och jag kom därmed över 1,7 miljoner för första gången. Inte något speciellt med det kanske men jag är lite närmare ett av mina delmål på 1,75 miljoner.
I samband med de roliga nyheterna att portföljen går starkt är det desto tråkigare att räntan på mitt bolån gått upp med 450 kr i månaden. Inte nog med det så hörde föreningen av sig angående min uthyrningslägenhet och berättade att de beslutat att börja ta betalt för att jag hyr ut den. Ytterligare 400 kr i månaden som ryker på grund av det.
850 kr i månaden i ökade utgifter bara så där. Inte mycket att göra utan bara att kämpa vidare med sparandet.
Just idag håller jag dock mina tankar på portföljen och gläds åt 1,7 miljoner. För två år sedan låg den på cirka 300 000 kr. Rätt härligt ändå.
Idag steg portföljen med över 20 000 kr och jag kom därmed över 1,7 miljoner för första gången. Inte något speciellt med det kanske men jag är lite närmare ett av mina delmål på 1,75 miljoner.
I samband med de roliga nyheterna att portföljen går starkt är det desto tråkigare att räntan på mitt bolån gått upp med 450 kr i månaden. Inte nog med det så hörde föreningen av sig angående min uthyrningslägenhet och berättade att de beslutat att börja ta betalt för att jag hyr ut den. Ytterligare 400 kr i månaden som ryker på grund av det.
850 kr i månaden i ökade utgifter bara så där. Inte mycket att göra utan bara att kämpa vidare med sparandet.
Just idag håller jag dock mina tankar på portföljen och gläds åt 1,7 miljoner. För två år sedan låg den på cirka 300 000 kr. Rätt härligt ändå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)