tisdag 2 februari 2021

Upplevde social press för konsumtion

Nu när jag var hemma i Sverige kände jag för första gången av att jag valt ett, för vissa, annorlunda liv. Då pratar jag inte främst om att jag bor utomlands utan att jag har en mer restriktiv inställning till att spendera pengar.  

Som jag skrivit förut så har jag inte alltid varit sparsam utan det har kommit gradvis under åren. Det har alltid blivit pengar över efter lönen men ett definitivt startskott kom utav ett nyårslöfte 2014/2015 då jag lovade mig själv att jag kan öka sparandet rejält om jag drar ner på konsumtion. Så under åtminstone sex år har jag medvetet valt bort att göra grejer och om jag gör något så håller jag mig till det billigare alternativet. Jag har aldrig sett mig som någon extremsparare utan snarare en medveten konsument. 

Jag var på en middag hos några vänner och en vän till mig hade en ny sambo så vi satt och pratade för att lära känna varandra. 

Jag har givetvis ingen bil i Sverige och jag hade lånat min mammas Volvo som är cirka 16 år gammal för att ta mig dit. Jag fick då frågan varför jag åkte en sån gammal bil. Jag vill poängtera att frågan inte på något sätt var otrevligt ställd utan jag fick uppfattningen att hon genuint var förvånad över mitt val av bil. Jag förklarade min situation och att jag tycker det är lite dumt att ha en bil stående i Sverige till de få gånger jag är där. Då fick jag frågan varför jag inte tagit en hyrbil så att jag kunde komma till middagen i lite bättre stil. Jag förklarade igen att jag tyckte det var onödigt när jag utan problem kunde låna en bil. 

Hon tyckte det var konstigt eftersom jag "jobbar utomlands" och hon hade förväntat sig en annan bild.

Samtalet gick vidare på vin och jag hade köpt en vinflaska i 130 kronorsklassen (för eget bruk). Inte det billigaste men självklart inte det dyraste. Även här fick jag många frågor varför jag inte hade valt den ena efter den andra flaskan före mitt val.

Några andra mindre diskussioner förekom också men när jag lite senare på kvällen såg en annan kompis mobiltelefon som såg väldigt häftig ut så frågade jag vad det var för modell. Det var den senaste Iphone. Jag frågade vad den kostade och när han sa 16 000 kr utbrast jag 16 000 kr! Är du helt galen som köper en mobil för 16 000 kr! Det är möjligt att min reaktion var något överdriven efter några glas vin men jag tycker fortfarande att det är en helt galen summa. 

Istället var det jag som fick blickarna på mig och hela bordet började skratta åt mig. Vilken sten har du levt under? Kanske dags att växa upp? Några glirande kommentarer kan jag leva med och mina nära vänner vet vem jag är så där är det inget problem. Men det var några nya personer på middagen som jag inte känner så bra och här kände jag verkligen av att jag fick en stämpel som någon udda fågel och inte då i positiv bemärkelse.

Nu kommer jag givetvis inte ändra mitt sätt att leva pga. av det här men det var faktiskt första gången som jag kände mig obekväm över hur jag valt att leva mitt liv. Till det så tycker jag det är viktigt med ett socialt liv och framförallt tycker jag det är viktigt att kunna manövrera oberört i olika sociala situationer, något som jag alltså misslyckades med här. 

Jag ska försöka att inte reagera på andras mobiltelefonköp i fortsättningen men att komma i hyrbil till en middag för att hålla uppe en image kommer inte att hända.

15 kommentarer:

  1. Hur fick du hem mammas Volvo med vin i kroppen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha jag körde hem, dagen efter :)

      Radera
    2. Aha! Det var vad jag hoppades på att du skulle svara.

      Radera
  2. Ja, vad ska man säga? Många människor drivs av att leva över sin tillgångar tyvärr. Men för mig är det väldigt enkelt, jag prioriterar inte att imponera på andra på grund av svag självkänsla. Jag prioriterar att använda pengar till frihet, att kunna jobba för att jag vill och inte för att jag måste, att uppleva saker etc.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svag självkänsla kan nog vara ett ledord här. Det är såklart synd om man tappar gamla vänner för att man glider ifrån varandra i livsstil.

      Radera
  3. Oj, gör folk så? Alltså ifrågasätter varför man inte hyr en snyggare bil för att ta sig till en fest? Börjar känna att även jag lever under en sten....fast näe, jag känner nog ingen som skulle ifrågasätta varken bil eller val av vin för att det inte lever upp till deras standard.

    Det är ändå nåt visst med en gammal Volvo! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var helt klart något nytt för mig också. Samtidigt vill jag poängtera att det inte direkt var ett ifrågasättande utan från hennes perspektiv var det mer förvåningen "oj, varför kommer du i den där gamla bilen?"

      En gammal bekant som kom från en överklassfamilj som jag stötte på på stan för många år sedan var chockad över att jag köpt en lägenhet (som 25-åring) på under 30 kv/m. Hans ansiktsuttryck av förvåning var svår att inte notera och han utbrast "jag förstår inte, varför köper man en liten lägenhet?". En person som helt enkelt har levt i bubbla hela sitt liv.

      Radera
  4. Jag har observerat liknande beteende. Många anser att man ska köpa sig till miljövänligt livsstil. Personligen anser jag att man bör spara sig till miljövänligt livsstil. Det är en kulturkrock och oundvikligen bäddat för konflikter.
    Vi som sparar och låter bli att köpa nytt bara för att nytt finns ses med omilda ögon! Tro inte annat. Men tänk om alla skulle sluta handla!!! Tänk om alla skulle odla egen mat!!! Tänk om alla...!!! Sparare är gissel i dagens samhälle. Man både beundrar och föraktar sparare precis som man gör med alla människor vars livsstil väcker avundsjuka eller till och med svartsjuka.
    Kan berätta om en episod från förr: dotterns bästa väninna (då ca.12 år gamla båda) undrande hur vi kunde ha råd att resa två veckor charter varje år.
    Jag tvivlar starkt att en 12-åring observerar sånt. Det hade hon förmodligen snappat upp hemma vid köksbordet. Samtidigt var hennes egen familj stor med barn i flera kullar, bostadsrätt, hästar i någon stall någonstans, en hund, två bilar, en motorcykel, en båt och en sommarställe (visserligen ärvt). Två heltidsarbetande föräldrar jobbade ihjäl sig för att täcka alla kostnader som tillkommer för en sån livsstil. Inte konstigt alls att de inte hade råd med charter en gång per år.
    Vi var två heltidsarbetande föräldrar med ett barn från en kull och boende i hyreslägenhet. Vi hade kunnat spara minst en lön per månad. Det var klart att jag haft råd med två veckor charter/ år eftersom det var det enda jag ville unna mig. Och det är precis de två veckorna jag fick kritik för.
    Jag konsumerar, det måste jag ju. Men jag försöker låta bli så mycket som möjligt. Därför har vi båda kunnat sluta jobba 55 år gamla. Därför har vi kunnat köpa hus på Kreta.
    Det får vi också pikar för men det struntar vi i.
    Adela

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väldigt kloka ord. Jag är övertygad att ingen vid bordet var avundsjuk på mig utan snarare att man såg ner på mig. Vilket jag tyckte blev jobbigt även om jag inte kommer ändra på mig.

      Bra historia. Det är lätt att inte se vad man själv har men vad andra har som inte jag har är lättare. Låter underbart att ha hus på Kreta. Nu gjorde du mig avundsjuk :)

      Radera
    2. Det var bästa investering i mitt liv! Jag rekommenderar alla att flytta hit!
      Vi valde Kreta för att 1) den ligger i EU 2) det är varmt året om 3) låga levnadskostnader. Vi är två vuxna som lever ett bra liv för 500 Euro/månad. Vi saknar verkligen ingenting.
      Adela

      Radera
    3. Härligt! Lägger in det på min lista på eventuella framtida bostadsplatser.

      Radera
  5. Helt klart gäller det att inte kommentera för mkt i vissa sammanhang för då sticker man ut och stör konsumtionsbeteendet. Jag bryr mig inte mkt om kommentarer osv men ibland onödigt helt enkelt. Konsumtion är normen liksom översocialt adhd/damp beteende i dagens samhälle...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var verkligen lärdomen här. Är däremot inte med på adhd/damp referensen, det får du skriva ett inlägg om :)

      Radera
  6. Hej,

    Har följt din blogg ett bra tag, uppskattar vad du skriver. Inte bara aktie-analys utan om livet också.

    En reflektion från min arbetsplats, som består av "Ingenjörer inom elektronik/mjukvara" på ett större företag i Sverige. Här har vi alla typer av människor, en som duschar till jul oavsett om det behövs eller, eller de som tvättar sig för mycket. Vi har de som är total-sålda på ytlighet till de som skulle behöva bry sig om ytligheten, typ köpa några nya skjortor/byxor för de gamla har mer hål än sammanhängande tyg. Oftast så personen som tvättar sig till jul oavsett om det behövs eller inte, samma person som skulle behöva lite nya kläder....munskydd lindrar kroppsodörer lite grand..

    Ibland kan personen som tvättar sig en gång om året vara den person som lägger flera hundratusen om året på bilar. Och tycka att alla andra som inte gör det är konstiga. Eller så har vi klädd-snobben som är fenomenal på att hitta märkeskläder på rea. Han planerar sina inköp i detalj, köper märkeskläder på rea i fel-säsong. Men vårdar sina kläder och saker till perfektion, även bil.

    Vi har också den svenska lagom varianten, majoriteten av de anställda, som har relativt vårdade bilar, kanske inte alltid nyast, men ändå vårdade, samt med ett lagom förhållande för kläder,boende etc.

    Vi har också en liten udda variant kvar, de som tvättar sig till jul oavsett om det behövs eller inte, garderoben skulle behöva en uppdatering, inte för att följa modet, mer för att se hel och ren ut, deras bilar är som en McDonalds ställe, å luktar där efter.

    Ska tillägga att de bästa ingenjörerna här är de som tvättar sig till jul oavsett om det behövs eller inte. De är briljanta konstruktörer, men man kan inte skicka dem till kund.

    Så, för att komma till punkt, vi är några stycken som diskuterat hur folk lägger sina pengar i arbetsgruppen, diskuterat om ytlighet. Här är alla mycket medvetna om vad telefoner kostar, men få är beredda att lägga 15000 till 20000 på en telefon. Många köper i andra hand, telefoner som set helt oanvända ut, till halva priset med lite tur. Bilar är också ett kärt ämne, då många gillar bilar, har veteranbilar och så, det läggs mycket pengar på fordon. Men dessa som gör det vet hur de spenderar sina pengar. Men nästan ingen skulle kommentera vilken bil en ny bekantskap kommer i, kanske de som tvättar sig till jul oavsett om det behövs eller inte och lägger mycket pengar på bil. Men dessa personer har i detta sammanhang lite svårt med socialt inkännande.

    Åsikter om andra kan både vara roligt att prata om, men också göra en helt slut.

    Pandan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det värmer i mitt blogghjärta att få så vänliga ord :)

      Det låter som en trevlig och rolig arbetsplats där ni kan prata om liknande intressen.

      Jag tycker generellt att jag och många andra som bloggar är mer förstående till andras val i livet än vad andra är om oss. Men det kanske alltid är så det känns iofs.

      Man får helt enkelt nicka och le när diskussioner om konsumtion kommer upp :)

      Radera