Oktober såg ut att bli en bra månad för min portfölj men med ett tapp på lite drygt 7 000 kr under tisdagen så blev den inte värst bra. Nåväl så kan det gå ibland och klarar man inte fluktuationer så har man inget på börsen att göra.
Oktober har för övrigt rullat på rätt bra. Jag håller på att inreda min lägenhet vilket fortsatt kräver kapital. Jag börjar däremot bli klar med det och ungefär vid årsskiftet hoppas jag att det mesta ska vara på plats vilket gör att jag förhoppningsvis ska kunna öka mitt sparande något.
Precis innan jag åkte iväg på möten under torsdagen förra veckan noterade jag att JM skulle släppa sin Q3 rapport på torsdagsmorgonen. Jag trodde på nedgång och slog därför till på Bear JM x5 i förhoppning att göra lite snabba cash. Det gick typ som planerat... Mycket riktigt så blev rapporten en besvikelse och aktien sjönk några % vilket gjorde att jag låg upp ca 20 %. Detta var precis vad jag hade hoppats på. Jag hade däremot inte räknat med att jag skulle sitta upptagen i möten (utan tillgång till mobilen) hela torsdagen och fredagen. När jag väl kunde agera på måndagen var allt bortblåst och nu ligger den minus 20 % istället.
Nu får den ligga kvar som ett minne på vad jag kanske borde hålla mig borta ifrån.
Oktober i siffror blev följande.
Sparande
5 000 kr.
Köpt
50 st SKF B för 176,20. Totalt 8 832 kr.
50 st Handelsbanken B 125,20. Totalt 6 276 kr.
50 st Handelsbanken B 122,60. Totalt 6 145 kr.
28 st General Electric för 21,50 USD. Totalt 4 978 kr.
290 st Bahnhof för 21,90. Totalt 6 370 kr.
15 st Bear JM X5 för 431,78. Totalt 6 477 kr.
Sålt
Inget under oktober.
Utdelningar
Coca Cola 94 kr.
Brookfield R P 68 kr.
General Electric 41 kr.
Totalt 203 kr
Portföljen 31 oktober
323 100 kr
En ökning med 2.5 % inklusive sparandet.
En ökning med 0.9 % exklusive sparandet.
Amortering
3 200 kr.
En blogg om investeringar och politik. Jag försöker med ett vanligt arbete och investeringar uppnå någon form av större ekonomisk trygghet.
Sidor
▼
tisdag 31 oktober 2017
tisdag 24 oktober 2017
Bitcoin
Har läst ekonomibloggar i många år nu och förvånansvärt sällan, om ens någon gång har jag sett att det skrivs något om bitcoin. Jag kanske bara har missat det eller så är intresset inte så stort. Jag själv har varit relativt ointresserad av bitcoin sen jag först hörde talas om det för några år sedan. När jag nyligen blev utskrattad av vänner och bekanta vid en middag för att jag varken hade eller trodde på bitcoin tog jag mig en rejäl funderare och försökte bilda mig en djupare uppfattning.
Vad är det för något?
Bitcoin är en digital valuta skapad 2009. Ingen vet vem som egentligen skapat valutan. Bitcoin har inte någon central utfärdare likt en centralbank. Istället skapas nya pengar enligt ett specifikt system. Det totala antalet bitcoins kommer aldrig överstiga 21 miljoner och nästa år 2018 kommer 80 % av valutan finnas ute på marknaden.
Hur skapas bitcoin?
Jag är verkligen ingen expert i ämnet men såvitt jag förstår så får personer som bistår med beräkningskraft (ställer en dator till förfogande) en belöning. Detta kallas "bitmining". Utöver det så kan man vid en transaktion frivilligt bestämma om transaktionen ska innehålla en transaktionsavgift. Den dator som står till förfogande vid transaktionen får transaktionsavgiften. När alla bitcoins är ute på marknaden ska dessa transaktionsavgifter hålla intresset uppe för att fortsätta bistå med datorkraft.
Fördelar
En väldigt stor fördel med bitcoin är att valutan inte kan kontrolleras av centralbanker eller annan part. Det finns därmed ingen risk för stora fluktuationer i form av inflation eller deflation. Detta skapar en väldigt stabil valuta vilket jag tror är en stor fördel i dagens osäkra ekonomiska klimat.
En ytterligare fördel är att du kan till stor del handla anonymt. Det finns ingen koppling till vem som handlar vad.
Nackdelar
Lite humoristiskt så är bitcoins fördelar också dess stora nackdelar. Eller låt mig säga att det är två sidor av samma mynt (pun intended). I och med att ingen har kontroll över valutan finns en överhängande risk att stater tar politiska beslut för att begränsa användbarheten. Detta är framförallt en risk i och med att valutan till stor del används i olagliga affärer som vapen, knark, prostitution etc.
En annan risk är att den kan få konkurrens av andra kryptovalutor. Många finns redan men har inte fått samma uppsving som bitcoin.
Slutsats
Jag kan förstå varför valutan skapats och jag kan verkligen förstå de som ser valutan som en motreaktion till stater som höjer och sänker räntor, stödköper valutan i alla dess former och eftersom stater som kontrollerar valutan ofta har en ohälsosam inställning till att låna pengar. Personligen är jag mycket skeptiskt till dagens system med stater som leker med ekonomin på detta sätt.
Med det sagt så tror jag vi är långt ifrån att få ett nytt alternativt system med bitcoin. Jag tror helt enkelt inte stater tillåter att valutan blir för stor. Att valutan kommer finns kvar i någon form är jag relativt säker på men möjligtvis för en viss grupp människor som vill handla "off the grid".
Mina vänner sparar i bitcoins till deras barn och säger att en bitcoin snart är värd 100 000 $ (ca 5 600 $ i skrivande stund). Jag hävdar att det är en bubbla. En valuta som inte har något underliggande värde och kan när det vänder lika snabbt förlora sitt värde. Ett uttalande som fick många skratt. Det var inte helt lätt att stå emot gruppens tyckande och jag funderar fortfarande. Överdriver jag mina farhågor? Är det något jag missat? Skulle vara intressant att höra mer erfarna bloggare diskutera denna valuta.
Imogon är det löning och jag åker iväg på några möten och är tillbaks lagom till månadsrapporten.
Vad är det för något?
Bitcoin är en digital valuta skapad 2009. Ingen vet vem som egentligen skapat valutan. Bitcoin har inte någon central utfärdare likt en centralbank. Istället skapas nya pengar enligt ett specifikt system. Det totala antalet bitcoins kommer aldrig överstiga 21 miljoner och nästa år 2018 kommer 80 % av valutan finnas ute på marknaden.
Hur skapas bitcoin?
Jag är verkligen ingen expert i ämnet men såvitt jag förstår så får personer som bistår med beräkningskraft (ställer en dator till förfogande) en belöning. Detta kallas "bitmining". Utöver det så kan man vid en transaktion frivilligt bestämma om transaktionen ska innehålla en transaktionsavgift. Den dator som står till förfogande vid transaktionen får transaktionsavgiften. När alla bitcoins är ute på marknaden ska dessa transaktionsavgifter hålla intresset uppe för att fortsätta bistå med datorkraft.
Fördelar
En väldigt stor fördel med bitcoin är att valutan inte kan kontrolleras av centralbanker eller annan part. Det finns därmed ingen risk för stora fluktuationer i form av inflation eller deflation. Detta skapar en väldigt stabil valuta vilket jag tror är en stor fördel i dagens osäkra ekonomiska klimat.
En ytterligare fördel är att du kan till stor del handla anonymt. Det finns ingen koppling till vem som handlar vad.
Nackdelar
Lite humoristiskt så är bitcoins fördelar också dess stora nackdelar. Eller låt mig säga att det är två sidor av samma mynt (pun intended). I och med att ingen har kontroll över valutan finns en överhängande risk att stater tar politiska beslut för att begränsa användbarheten. Detta är framförallt en risk i och med att valutan till stor del används i olagliga affärer som vapen, knark, prostitution etc.
En annan risk är att den kan få konkurrens av andra kryptovalutor. Många finns redan men har inte fått samma uppsving som bitcoin.
Slutsats
Jag kan förstå varför valutan skapats och jag kan verkligen förstå de som ser valutan som en motreaktion till stater som höjer och sänker räntor, stödköper valutan i alla dess former och eftersom stater som kontrollerar valutan ofta har en ohälsosam inställning till att låna pengar. Personligen är jag mycket skeptiskt till dagens system med stater som leker med ekonomin på detta sätt.
Med det sagt så tror jag vi är långt ifrån att få ett nytt alternativt system med bitcoin. Jag tror helt enkelt inte stater tillåter att valutan blir för stor. Att valutan kommer finns kvar i någon form är jag relativt säker på men möjligtvis för en viss grupp människor som vill handla "off the grid".
Mina vänner sparar i bitcoins till deras barn och säger att en bitcoin snart är värd 100 000 $ (ca 5 600 $ i skrivande stund). Jag hävdar att det är en bubbla. En valuta som inte har något underliggande värde och kan när det vänder lika snabbt förlora sitt värde. Ett uttalande som fick många skratt. Det var inte helt lätt att stå emot gruppens tyckande och jag funderar fortfarande. Överdriver jag mina farhågor? Är det något jag missat? Skulle vara intressant att höra mer erfarna bloggare diskutera denna valuta.
Imogon är det löning och jag åker iväg på några möten och är tillbaks lagom till månadsrapporten.
torsdag 19 oktober 2017
Mera skatter åt folket
Ingen har väl missat att tv-licensen ersätts med en skatt. Att säga att jag blir frustrerad är nog ett understatement.
Jag är inte en idiot. Jag förstår grundtanken med public service. Det hade varit bra med en oberoende nyhetskanal men SVT är långt därifrån. Majoriteten av deras personal är positionerade till vänster i den politiska skalan. Detta har varit tydligt sedan många år tillbaks och jag kan knappt titta på programmen som visas. Jag följer alltid partiledardebatten, agenda och vissa andra samhällsdebattsprogram. Jag ska ändå slänga in en brasklapp och säga att de blivit marginellt bättre senaste året men jag har aldrig varit så förbannad på SVT som under den amerikanska presidentvalskampanjen. Programledarna och vissa inslag var bisarrt vinklade.
Från och med 1 januari 2019 tvingas jag alltså betala 1308 kr till detta spektakel. Förutsatt att det klubbas igenom, vilket allt talar för. Ett par utan tv-licens idag får 2616 kr mer i skatt.
Jag skulle kunna sträcka mig till att betala för en kanal om den på något sätt kunde garantera en politisk obundenhet.
Hatten av till regeringen som bara inom några veckor fått mig att glömma skattehöjningen på ISK-konton. Det är imponerande.
I min frustration köpte jag 50 st Handelsbanken B för att dämpa min ångest något.
Jag är inte en idiot. Jag förstår grundtanken med public service. Det hade varit bra med en oberoende nyhetskanal men SVT är långt därifrån. Majoriteten av deras personal är positionerade till vänster i den politiska skalan. Detta har varit tydligt sedan många år tillbaks och jag kan knappt titta på programmen som visas. Jag följer alltid partiledardebatten, agenda och vissa andra samhällsdebattsprogram. Jag ska ändå slänga in en brasklapp och säga att de blivit marginellt bättre senaste året men jag har aldrig varit så förbannad på SVT som under den amerikanska presidentvalskampanjen. Programledarna och vissa inslag var bisarrt vinklade.
Från och med 1 januari 2019 tvingas jag alltså betala 1308 kr till detta spektakel. Förutsatt att det klubbas igenom, vilket allt talar för. Ett par utan tv-licens idag får 2616 kr mer i skatt.
Jag skulle kunna sträcka mig till att betala för en kanal om den på något sätt kunde garantera en politisk obundenhet.
Hatten av till regeringen som bara inom några veckor fått mig att glömma skattehöjningen på ISK-konton. Det är imponerande.
I min frustration köpte jag 50 st Handelsbanken B för att dämpa min ångest något.
tisdag 17 oktober 2017
Split 10:1 i Bahnhof
Bahnhof bestämde nyligen att aktien skulle splittas 10:1. Mitt tidigare innehav på 271 aktier blev istället 2710. Nu gör detta ingenting för värdet men känns ändå lite spännande.
Läste nyligen en artikel om att företag som splittar sin kurs går bättre än ändra. No shit sherlock tänkte jag. Jag kan glädja mig åt att styrelsen tror att företaget kommer fortsätta växa och kursen fortsätta uppåt.
Det tror jag också och slog till på 290 aktier till så att jag får ett fint och jämt nummer på 3 000 aktier.
Trevlig start på veckan.
Läste nyligen en artikel om att företag som splittar sin kurs går bättre än ändra. No shit sherlock tänkte jag. Jag kan glädja mig åt att styrelsen tror att företaget kommer fortsätta växa och kursen fortsätta uppåt.
Det tror jag också och slog till på 290 aktier till så att jag får ett fint och jämt nummer på 3 000 aktier.
Trevlig start på veckan.
måndag 16 oktober 2017
Assets and liabilities (ekonomi 101)
När jag fick upp ögonen för sparande och investeringar för många år sedan så hittade jag ett klipp som enkelt förklarade hur man sakta men säkert får det bättre ekonomiskt. Det handlade om assets and liabilities. Det är lite svårt att direktöversätta men assets översätter jag till tillgångar medans liabilities är lite svårare. Den direkta översättningen är skulder eller förpliktelser och det är väl ungefär vad det handlar om.
I klippet så beskrevs ekonomin med fyra poster. Inkomster, utgifter, förpliktelser och tillgångar.
Inkomster är allt som du tjänar. Därefter måste du betala de utgifter du har. Boende, mat etc. Sedan kommer då den stora frågan vad man har för förpliktelser eller skulder. Ett bostadslån är en skuld som blir en utgift och ett abonnemang på något blir en förpliktelse. Köper du en bil utan lån blir det en förpliktelse som leder till utgifter i form av skatt, försäkring etc.
Det handlar alltså om att i så tidig ålder som möjligt inte köpa eller skaffa sig förpliktelser. Givetvis kan man göra sig av med förpliktelser även senare i livet men det brukar mentalt vara svårare.
Istället ska man alltid fokusera på att köpa tillgångar. Tillgångar definieras kring något som betalar dig och alltså kan läggas till i din inkomst. Ett boende du bor i ska därför inte ses som en tillgång eftersom du inte tjänar något på boendet. Det är istället förknippat med en hel drös med utgifter. För de flesta som läser ekonomibloggar kommer nog inte detta som någon nyhet men personligen förändrade detta till stor del mitt beteende kring hur jag tänker kring min privatekonomi.
Om jag applicerar detta på min egen situation så blir det som följer.
Inkomster: Lön, aktieutdelningar, hyresintäkter.
Utgifter: Avgift till BRF, ränta, mat, kläder, nöjen, avbetalning CSN, el, vatten, hemförsäkring, a-kassa, Spotify.
Förpliktelser: Boendeskuld, studieskuld, el, vatten, hemförsäkring, a-kassa, Spotify.
Tillgångar: Uthyrd bostadsrätt, aktieportfölj.
De flesta av mina utgifter är måsten. Avgift till BRF, avbetalning CSN, el, vatten och hemförsäkring. Utöver de rörliga kostnaderna så är det egentligen bara a-kassa och mitt Spotifyabonnemang som jag skulle kunna kapa av. Dessa har jag givetvis haft rejäla funderingar på att kapa bort men jag anser att båda ger mig mer glädje att ha än den kostnad det medför.
Var och en av dessa olika utgifter följer jag upp varje månad och ett långsiktigt mål är givetvis att bli av med både bostadslånet och studielånet så man kan ta bort även dessa från listan men det är tyvärr många år bort för tillfället.
Fortsättningsvis gäller därför att inte skaffa sig fler förpliktelser. Fortsätta öka tillgångarna så inkomsten blir högre.
Så tänker jag när det kommer till den övergripande delen av privatekonomi. Skulle vara intressant att veta hur andra tänker kring detta.
Nästa steg är att hålla nere utgifterna till en så låg nivå som möjligt och givetvis ska man hela tiden arbeta mot att öka sin lön. Mer om det i ett annat inlägg.
I klippet så beskrevs ekonomin med fyra poster. Inkomster, utgifter, förpliktelser och tillgångar.
Inkomster är allt som du tjänar. Därefter måste du betala de utgifter du har. Boende, mat etc. Sedan kommer då den stora frågan vad man har för förpliktelser eller skulder. Ett bostadslån är en skuld som blir en utgift och ett abonnemang på något blir en förpliktelse. Köper du en bil utan lån blir det en förpliktelse som leder till utgifter i form av skatt, försäkring etc.
Det handlar alltså om att i så tidig ålder som möjligt inte köpa eller skaffa sig förpliktelser. Givetvis kan man göra sig av med förpliktelser även senare i livet men det brukar mentalt vara svårare.
Istället ska man alltid fokusera på att köpa tillgångar. Tillgångar definieras kring något som betalar dig och alltså kan läggas till i din inkomst. Ett boende du bor i ska därför inte ses som en tillgång eftersom du inte tjänar något på boendet. Det är istället förknippat med en hel drös med utgifter. För de flesta som läser ekonomibloggar kommer nog inte detta som någon nyhet men personligen förändrade detta till stor del mitt beteende kring hur jag tänker kring min privatekonomi.
Om jag applicerar detta på min egen situation så blir det som följer.
Inkomster: Lön, aktieutdelningar, hyresintäkter.
Utgifter: Avgift till BRF, ränta, mat, kläder, nöjen, avbetalning CSN, el, vatten, hemförsäkring, a-kassa, Spotify.
Förpliktelser: Boendeskuld, studieskuld, el, vatten, hemförsäkring, a-kassa, Spotify.
Tillgångar: Uthyrd bostadsrätt, aktieportfölj.
De flesta av mina utgifter är måsten. Avgift till BRF, avbetalning CSN, el, vatten och hemförsäkring. Utöver de rörliga kostnaderna så är det egentligen bara a-kassa och mitt Spotifyabonnemang som jag skulle kunna kapa av. Dessa har jag givetvis haft rejäla funderingar på att kapa bort men jag anser att båda ger mig mer glädje att ha än den kostnad det medför.
Var och en av dessa olika utgifter följer jag upp varje månad och ett långsiktigt mål är givetvis att bli av med både bostadslånet och studielånet så man kan ta bort även dessa från listan men det är tyvärr många år bort för tillfället.
Fortsättningsvis gäller därför att inte skaffa sig fler förpliktelser. Fortsätta öka tillgångarna så inkomsten blir högre.
Så tänker jag när det kommer till den övergripande delen av privatekonomi. Skulle vara intressant att veta hur andra tänker kring detta.
Nästa steg är att hålla nere utgifterna till en så låg nivå som möjligt och givetvis ska man hela tiden arbeta mot att öka sin lön. Mer om det i ett annat inlägg.
lördag 14 oktober 2017
Hänt under veckan
Under veckan har två nya bolag gjort entré i portföljen.
Handelsbanken B
50 st aktier inköptes för 125,2 kr styck.
Jag har tidigare haft en rejäl slant i Swedbank. Jag avyttrade mitt innehav i samband med att banken inte var tillmötesgående med att jag skulle äga två bostadsrätter. Jag bytte då bank till handelsbanken och har sedan dess sneglat på kursen och nu valde jag att slå till. Även om jag generellt är skeptiskt till vad som pågår i ekonomin i övrigt så känner jag att jag inte vill stå utanför banksektorn. Jag har för avsikt att fortsätta öka under vintern.
SKF B
50 st aktier inköptes för 176,2 kr styck.
Jag gillar starkt företag som producerar saker och SKF är inget undantag. SKF har nyligen infört "industry 4.0" som går mycket bra. Effektiviseringspotential är enorm och jag är övertygad om att det kommer ge goda resultat. De planerar därmed att flytta tillbaks en stor del av produktionen till Sverige vilket ger synergieffekter då de flesta kunderna är i Europa. Kan förhoppningsvis öka ytterligare vid tillfälle.
Utdelningar
Coca Cola 94 kr
Brookfield Renewable Partners 68 kr
Utdelningarna var så låga att jag var tveksam till att ens skriva med det, men man måste börja någonstans.
Handelsbanken B
50 st aktier inköptes för 125,2 kr styck.
Jag har tidigare haft en rejäl slant i Swedbank. Jag avyttrade mitt innehav i samband med att banken inte var tillmötesgående med att jag skulle äga två bostadsrätter. Jag bytte då bank till handelsbanken och har sedan dess sneglat på kursen och nu valde jag att slå till. Även om jag generellt är skeptiskt till vad som pågår i ekonomin i övrigt så känner jag att jag inte vill stå utanför banksektorn. Jag har för avsikt att fortsätta öka under vintern.
SKF B
50 st aktier inköptes för 176,2 kr styck.
Jag gillar starkt företag som producerar saker och SKF är inget undantag. SKF har nyligen infört "industry 4.0" som går mycket bra. Effektiviseringspotential är enorm och jag är övertygad om att det kommer ge goda resultat. De planerar därmed att flytta tillbaks en stor del av produktionen till Sverige vilket ger synergieffekter då de flesta kunderna är i Europa. Kan förhoppningsvis öka ytterligare vid tillfälle.
Utdelningar
Coca Cola 94 kr
Brookfield Renewable Partners 68 kr
Utdelningarna var så låga att jag var tveksam till att ens skriva med det, men man måste börja någonstans.
torsdag 12 oktober 2017
Min strategi
Efter några dagar på resande fot i huvudstaden är jag tillbaks och tänkte passa på att skriva lite om min strategi.
Min strategi har hela tiden varit som många andra att jag vill satsa på bolag som delar ut en del av sin vinst för att på så sätt få ett kassaflöde utöver lönen. När jag började med aktier ville jag endast ha aktier som hade utdelning. Även om den tanken någonstans fortfarande finns kvar så inser jag numera att det är rätt mer komplicerat ändå. Delar ett företag ut en del av vinsten blir det mindre kvar till investeringar vilket i sin tur kan påverka den framtida tillväxten.
Utdelningen kan däremot säga något om att företaget förhoppningsvis är så pass välmående att man faktiskt går med vinst, vilket givetvis många bolag inte gör.
Så grunden i strategin är en bra utdelning som funnits över tid. Utöver det vill jag kunna bedöma att företaget kommer kunna fortsätta leverera utdelning över en lång tid framöver. Tänker ofta minst 20-50 år. Jämför till exempel med mitt innehav i Coca Cola. Ett företag jag inte ser gigantiska tillväxtmöjligheter i men däremot är jag övertygad att Coca Cola som företag finns kvar om 30 år.
Utöver detta så är jag inte främmande att köpa aktier i bolag som jag tror har stor tillväxtpotential. Tyvärr har jag inte alltid så bra koll på dessa bolag och därför lyser dom med sin frånvaro än så länge. Summa summarum så vill jag inte begränsa mig till utdelningsaktier om läget skulle dyka upp.
Utöver ovanstående så är jag en stark förespråkare för Warren Buffetts klassiska citat "buy what you know". Även om jag inte behöver veta varenda liten detalj i ett företag så brukar jag tänka på två saker. Det första är vad går verksamheten ut på? Även om det oftast går att svara på relativt enkelt så blir det aldrig köp om jag inte förstår grunden. Det andra är vad bolagen har för fördel gentemot konkurrenter? Det är inte alltid att företag har någon fördel men den är ändå något jag försöker titta närmare på. Här kan saker som storlek, fokusområden etc påverka mina val.
Ett exempel Bahnhof som jag tror mycket på. Det finns många andra internetleverantörer men att de aktivt arbetar för anonymiteten på nätet gör att jag föredrar deras verksamhet.
Tror att min strategi kommer att förfinas under åren och då kan detta vara intressant att ha nedskrivet hur man tänkte i början av aktiekarriären.
Min strategi har hela tiden varit som många andra att jag vill satsa på bolag som delar ut en del av sin vinst för att på så sätt få ett kassaflöde utöver lönen. När jag började med aktier ville jag endast ha aktier som hade utdelning. Även om den tanken någonstans fortfarande finns kvar så inser jag numera att det är rätt mer komplicerat ändå. Delar ett företag ut en del av vinsten blir det mindre kvar till investeringar vilket i sin tur kan påverka den framtida tillväxten.
Utdelningen kan däremot säga något om att företaget förhoppningsvis är så pass välmående att man faktiskt går med vinst, vilket givetvis många bolag inte gör.
Så grunden i strategin är en bra utdelning som funnits över tid. Utöver det vill jag kunna bedöma att företaget kommer kunna fortsätta leverera utdelning över en lång tid framöver. Tänker ofta minst 20-50 år. Jämför till exempel med mitt innehav i Coca Cola. Ett företag jag inte ser gigantiska tillväxtmöjligheter i men däremot är jag övertygad att Coca Cola som företag finns kvar om 30 år.
Utöver detta så är jag inte främmande att köpa aktier i bolag som jag tror har stor tillväxtpotential. Tyvärr har jag inte alltid så bra koll på dessa bolag och därför lyser dom med sin frånvaro än så länge. Summa summarum så vill jag inte begränsa mig till utdelningsaktier om läget skulle dyka upp.
Utöver ovanstående så är jag en stark förespråkare för Warren Buffetts klassiska citat "buy what you know". Även om jag inte behöver veta varenda liten detalj i ett företag så brukar jag tänka på två saker. Det första är vad går verksamheten ut på? Även om det oftast går att svara på relativt enkelt så blir det aldrig köp om jag inte förstår grunden. Det andra är vad bolagen har för fördel gentemot konkurrenter? Det är inte alltid att företag har någon fördel men den är ändå något jag försöker titta närmare på. Här kan saker som storlek, fokusområden etc påverka mina val.
Ett exempel Bahnhof som jag tror mycket på. Det finns många andra internetleverantörer men att de aktivt arbetar för anonymiteten på nätet gör att jag föredrar deras verksamhet.
Tror att min strategi kommer att förfinas under åren och då kan detta vara intressant att ha nedskrivet hur man tänkte i början av aktiekarriären.
lördag 7 oktober 2017
Mänskliga rättigheter
För er som bara är intresserade av ekonomi, vik hädan!
Då och då stöter jag på ologiska politiska argumentationer vilket jag stör mig på. Det här med mänskliga rättigheter är en fascinerade sådan. Låt mig bara först tydliggöra att jag på något sätt inte är emot mänskliga rättigheter, snarare tvärtom. Dessvärre har hela diskussionen kring mänskliga rättigheter urvattnas. Ett passande ord med tanke på vad jag såg på en reklamfilm idag.
I denna reklamsnutt är det en utbildad kvinna inom någon typ av miljöområde som är orolig för att människor inte har/kommer ha tillgång till rent vatten. En högst angelägen fråga absolut. Hon hävdar då i reklamsnutten att hon anser det är en mänsklig rättighet att ha nära till rent vatten. För många kanske det låter jättebra men flera problem lurar bakom den meningen.
Låt mig nu förklara för alla människor där ute att för lika många rättigheter finns det lika många skyldigheter. Du kan aldrig ha en rättighet utan att någon annan individ eller stat inte har en skyldighet.
Låt mig börja från början innan jag återkommer till ovanstående exempel. När de första mänskliga rättigheterna skrevs ner av FN 1948 fanns till exempel rätten till liv, frihet från tortyr etc. Låt mig också påpeka att de mänskliga rättigheterna uppfanns givetvis inte 1948 utan de "riktiga" mänskliga rättigheterna har alltid funnits. Detta brukar benämnas som naturrätt.
De rättigheter som jag syftar till är universella och är sådana som går att applicera på alla människor på jordklotet. Rätten till liv innebär att jag som individ har en skyldighet att inte döda någon. Rätten att slippa tortyr innebär att jag har en skyldighet att inte tortera etc. Jag tror ni fattar. Man skulle kunna beteckna dessa som passiva skyldigheter. Min skyldighet består i att jag inte gör något.
Enkelt uttryckt, utgå från dig själv. Vad har jag för skyldigheter och du kan härleda vilka mänskliga rättigheter som finns.
Sedan började FN spåra ur med användandet av ordet mänskliga rättigheter. Det borde bytas ut mot "vad vi hoppas alla människor ska få tillgång till" eller "Vi vill att stater strävar mot dessa saker".
Låt mig nu komplicera det hela. Stater kan däremot ratificera deklarationer och konventioner. Det gör att de stater som ratificerat dessa de facto har en skyldighet och då har du som individ även en rättighet. Här blir det däremot problematiskt. Enligt FN är det en mänsklig rättighet att ha tillgång till mat och de allra flesta stater har därför en skyldighet att ge alla människor (inom sina gränser) mat. Detta skulle alltså innebära att staten i stil med någon kommunistiskt drömvärld har storskalig matproduktion med ett distributionsnät över hela landet. Mat som givetvis är gratis eftersom den är en rättighet. Definitionen av vad som klassas som mat är också en intressant fråga men det är inte det jag är ute efter här.
Det finns mängder av stater som inte kan leverera denna rättighet och därav faller hela argumentet med alla dessa rättigheter. Notera här skillnaden mellan att strunta i och att inte kunna. Jag kan strunta i min skyldighet att inte döda någon, det gör inte att rättigheten faller.
För att återgå till reklamsnutten. Det ska alltså vara en mänsklig rättighet att ha nära till rent vatten. Utöver definitionsfrågan "nära" så återkommer då frågan. Vem har skyldigheten att leverera detta? Återigen finns det många stater som inte kommer kunna leva upp till den skyldigheten.
Avslutningsvis vill jag klargöra att jag inte på något sätt inte tycker man ska arbeta mot dessa mål. Det tycker jag verkligen man ska göra. Jag menar bara att man måste sluta kalla alla saker man vill att människor ska ha/tillgång till för mänskliga rättigheter. Det underminerar hela tanken med att vi alla människor måste lära oss de få skyldigheter vi faktiskt har.
Då och då stöter jag på ologiska politiska argumentationer vilket jag stör mig på. Det här med mänskliga rättigheter är en fascinerade sådan. Låt mig bara först tydliggöra att jag på något sätt inte är emot mänskliga rättigheter, snarare tvärtom. Dessvärre har hela diskussionen kring mänskliga rättigheter urvattnas. Ett passande ord med tanke på vad jag såg på en reklamfilm idag.
I denna reklamsnutt är det en utbildad kvinna inom någon typ av miljöområde som är orolig för att människor inte har/kommer ha tillgång till rent vatten. En högst angelägen fråga absolut. Hon hävdar då i reklamsnutten att hon anser det är en mänsklig rättighet att ha nära till rent vatten. För många kanske det låter jättebra men flera problem lurar bakom den meningen.
Låt mig nu förklara för alla människor där ute att för lika många rättigheter finns det lika många skyldigheter. Du kan aldrig ha en rättighet utan att någon annan individ eller stat inte har en skyldighet.
Låt mig börja från början innan jag återkommer till ovanstående exempel. När de första mänskliga rättigheterna skrevs ner av FN 1948 fanns till exempel rätten till liv, frihet från tortyr etc. Låt mig också påpeka att de mänskliga rättigheterna uppfanns givetvis inte 1948 utan de "riktiga" mänskliga rättigheterna har alltid funnits. Detta brukar benämnas som naturrätt.
De rättigheter som jag syftar till är universella och är sådana som går att applicera på alla människor på jordklotet. Rätten till liv innebär att jag som individ har en skyldighet att inte döda någon. Rätten att slippa tortyr innebär att jag har en skyldighet att inte tortera etc. Jag tror ni fattar. Man skulle kunna beteckna dessa som passiva skyldigheter. Min skyldighet består i att jag inte gör något.
Enkelt uttryckt, utgå från dig själv. Vad har jag för skyldigheter och du kan härleda vilka mänskliga rättigheter som finns.
Sedan började FN spåra ur med användandet av ordet mänskliga rättigheter. Det borde bytas ut mot "vad vi hoppas alla människor ska få tillgång till" eller "Vi vill att stater strävar mot dessa saker".
Låt mig nu komplicera det hela. Stater kan däremot ratificera deklarationer och konventioner. Det gör att de stater som ratificerat dessa de facto har en skyldighet och då har du som individ även en rättighet. Här blir det däremot problematiskt. Enligt FN är det en mänsklig rättighet att ha tillgång till mat och de allra flesta stater har därför en skyldighet att ge alla människor (inom sina gränser) mat. Detta skulle alltså innebära att staten i stil med någon kommunistiskt drömvärld har storskalig matproduktion med ett distributionsnät över hela landet. Mat som givetvis är gratis eftersom den är en rättighet. Definitionen av vad som klassas som mat är också en intressant fråga men det är inte det jag är ute efter här.
Det finns mängder av stater som inte kan leverera denna rättighet och därav faller hela argumentet med alla dessa rättigheter. Notera här skillnaden mellan att strunta i och att inte kunna. Jag kan strunta i min skyldighet att inte döda någon, det gör inte att rättigheten faller.
För att återgå till reklamsnutten. Det ska alltså vara en mänsklig rättighet att ha nära till rent vatten. Utöver definitionsfrågan "nära" så återkommer då frågan. Vem har skyldigheten att leverera detta? Återigen finns det många stater som inte kommer kunna leva upp till den skyldigheten.
Avslutningsvis vill jag klargöra att jag inte på något sätt inte tycker man ska arbeta mot dessa mål. Det tycker jag verkligen man ska göra. Jag menar bara att man måste sluta kalla alla saker man vill att människor ska ha/tillgång till för mänskliga rättigheter. Det underminerar hela tanken med att vi alla människor måste lära oss de få skyldigheter vi faktiskt har.
onsdag 4 oktober 2017
Om mig
Under hela min uppväxt var det aldrig någon som pratade pengar med mig. Det enda minnet jag har är då jag satt och räknade pengar ifrån sparbössan varpå min far sa "endast den fattige räknar sina pengar". Ligger det något i det? Knappast. Snarare tror jag det kan vara tvärtom, iallafall om man ska tro på lyxfällan.
Hur som helst så följde det här med okunskap gällande pengar med mig i vuxen ålder och jag hade ingen aning om hur pengar bäst hanterades under hela universitetsstudierna. Efter examen var det först tufft att få jobb och skulden till CSN blev helt plötsligt verklig. Första jobbet blev ett vikariat och då var det verkligen dags att spara pengar. Efter två år hade jag betalat av lite privata skulder samt sparat till en kontantinsats till en bostadsrätt.
De första två åren amorterade jag så mycket jag kunde. Jag började lära mig om aktier med några trevande steg på aktieinvest där man kunde köpa delar av en aktie. Minns hur förstörd jag var när mina 200 kr hade sjunkit till 180 kr efter någon månad. Men skam den som ger sig och även om jag inte hade största utrymmet för att spara på den tiden försökte jag lägga undan ca 6 000 kr i månaden. Jag läste en väldans massa bloggar och köpte några böcker om aktier och sparande. Aktieinvest byttes till Avanza och där har jag min portfölj samlad idag. Parallellt med aktiesparandet sparade jag till en ny kontantinsats för mitt nästa boende. Jag växlade mellan Volvo finans och sedan Santander som hade (relativt) bra ränta på ett vanligt konto.
Egentligen är det rätt märkligt att jag inte var intresserad av ekonomi tidigare. Jag har alltid varit väldigt intresserad av politik och samhället som helhet. Eftersom ekonomi är en sådan viktig aspekt av hur vårt samhälle formas kan jag inte förstå hur det undgått mig.
De sista tio åren däremot har jag tagit igen kunskapen med råge och om det finns något jag läser mycket om så är det ekonomiskpolitiska böcker. Jag kommer därför snarare skriva om stora trender i samhället än enskilda aktier i detalj.
Bloggen kommer även handla om min egna privatekonomi då jag är intresserad av att hålla den så tight som möjligt. Jag lever däremot inte som någon asket utan kan spendera pengar på sånt som jag anser är vettigt. Hoppas att med hjälp av bloggen så kan jag förbättra ekonomin ytterligare och tar gärna emot tips och trix kring sparande.
Hur som helst så följde det här med okunskap gällande pengar med mig i vuxen ålder och jag hade ingen aning om hur pengar bäst hanterades under hela universitetsstudierna. Efter examen var det först tufft att få jobb och skulden till CSN blev helt plötsligt verklig. Första jobbet blev ett vikariat och då var det verkligen dags att spara pengar. Efter två år hade jag betalat av lite privata skulder samt sparat till en kontantinsats till en bostadsrätt.
De första två åren amorterade jag så mycket jag kunde. Jag började lära mig om aktier med några trevande steg på aktieinvest där man kunde köpa delar av en aktie. Minns hur förstörd jag var när mina 200 kr hade sjunkit till 180 kr efter någon månad. Men skam den som ger sig och även om jag inte hade största utrymmet för att spara på den tiden försökte jag lägga undan ca 6 000 kr i månaden. Jag läste en väldans massa bloggar och köpte några böcker om aktier och sparande. Aktieinvest byttes till Avanza och där har jag min portfölj samlad idag. Parallellt med aktiesparandet sparade jag till en ny kontantinsats för mitt nästa boende. Jag växlade mellan Volvo finans och sedan Santander som hade (relativt) bra ränta på ett vanligt konto.
Egentligen är det rätt märkligt att jag inte var intresserad av ekonomi tidigare. Jag har alltid varit väldigt intresserad av politik och samhället som helhet. Eftersom ekonomi är en sådan viktig aspekt av hur vårt samhälle formas kan jag inte förstå hur det undgått mig.
De sista tio åren däremot har jag tagit igen kunskapen med råge och om det finns något jag läser mycket om så är det ekonomiskpolitiska böcker. Jag kommer därför snarare skriva om stora trender i samhället än enskilda aktier i detalj.
Bloggen kommer även handla om min egna privatekonomi då jag är intresserad av att hålla den så tight som möjligt. Jag lever däremot inte som någon asket utan kan spendera pengar på sånt som jag anser är vettigt. Hoppas att med hjälp av bloggen så kan jag förbättra ekonomin ytterligare och tar gärna emot tips och trix kring sparande.
söndag 1 oktober 2017
Hyra ut bostadsrätt
För många år sedan köpte jag en bostadsrätt. När det sedan var dags att flytta valde jag att ha kvar min bostadsrätt och hyra ut den. Det är några saker man måste ha koll på vid uthyrning av bostadsrätt.
1. Bostadsrättsföreningen måste godkänna uthyrningen (en gång varje år).Du behöver skriftligen fylla i en blankett som du skickar till din förening. Det är inte säkert att föreningen godkänner att du hyr ut. Vissa saker är däremot standard att bostadsrättsföreningen godkänner. Till exempel:
Din bostadsrättsförening kan även godkänna uthyrningen av andra anledningar men det är givetvis upp till varje förening.
2. Skriv kontrakt med hyresgästen. Ett kontraktsförslag hittar du här.
3. Skriv en inventarieförteckning. Detta är viktigt även om du inte hyr ut lägenheten möblerad. I inventarieförteckningen skriver du ner ev skador etc.
När det kommer till att bestämma hyra är det inte helt enkelt. Hyr du ut en lägenhet får du ta ut en kostnadsbaserad hyra. Bestämmelser kring detta finns reglerat i privatuthyrningslagen.
Hur du ut två lägenheter får du enbart ta ut en hyra enligt hyreslagens regler på den andra lägenheten.
Hyr du ut fler än två lägenheter räknas det som att du bedriver näringsverksamhet.
Eftersom jag enbart hyr ut en lägenhet gäller alltså en kostnadsbaserad hyra. Jahapp vad är det då?
Ja det är så att hyran får inte vara påtagligt högre än kapitalkostnaden och driftskostnaden. I driftkostnader innefattas avgift till föreningen, el, bredband. Hyr du ut din lägenhet möblerad får du även ta ut ersättning för möbelslitage.
Det bästa med att hyra ut i andra hand är hur skattereglerna ser ut. Du får göra schablonavdrag på 40 000 kr plus din årsavgift till bostadsrättsföreningen.
Jag har hyrt ut min lägenhet i över tre år och hittills har det varit en mycket bra investering. Givetvis blir man inte miljonär på att hyra ut en mindre lägenhet i en medelstor stad men man måste börja någonstans.
Fördelar:
Fördelaktiga skatteregler.
Krävs lite arbete vid starten genom att skriva kontrakt och hitta en hyresgäst men efter det är det rätt enkelt.
Relativt säker investering.
Nackdelar:
Man låser upp kapital.
Har du en dålig hyresgäst kan du få skador på lägenheten.
Man blir mer exponerad mot bostadsmarknaden (om man som jag har en annan bostadsrätt som man bor i).
Räkna med vissa förslitningsskador samt ev reparationer som du som bostadsrättsägare får stå för.
Min uthyrning
Årskostnader för avgift, försäkring, el samt bredband ligger på ca 34 000 kr.
Årsinkomsten är ca 72 000 kr.
Det gör att jag tjänar ca 3 200 kr i månaden på min uthyrning. Dessa pengar lägger jag på att amortera på mitt nuvarande bostadslån. Sedan tillkommer ev kostnader för byte av vitvaror och andra reparationer. Dessa har visserligen varit minimala men bör ändå vara med i kalkylen.
Om jag skulle sälja lägenheten räknar jag att få ut cirka 680 000 kr efter skatt och mäklararvode. Om man räknar med en avkastning på ca 3 % (man brukar säga 4 % men man måste skatta också så jag räknar på 3 %). Det motsvarar 1 700 kr i månaden.
Räknar man på detta sätt (vilket jag anser man bör göra) så är det inte några stora summor vi pratar om. Men enligt mina beräkningar är det 2-3 % bättre avkastning att ha lägenheten uthyrd än kapitalet på börsen.
Det kan bli aktuellt att sälja lägenheten om ett tag men mer om det i ett annat inlägg.
Om någon skulle ha frågor gällande uthyrning av bostadsrätt så svarar jag gärna. Är rätt insatt i praktiska detaljer samt gällande lagstiftning.
1. Bostadsrättsföreningen måste godkänna uthyrningen (en gång varje år).Du behöver skriftligen fylla i en blankett som du skickar till din förening. Det är inte säkert att föreningen godkänner att du hyr ut. Vissa saker är däremot standard att bostadsrättsföreningen godkänner. Till exempel:
- Att provbo med sambo
- Tillfälligt arbete på annan ort
- Hyra ut till egna barn eller närstående
- Om man har svårt att sälja bostadsrätten
- På grund av sjukdom
Din bostadsrättsförening kan även godkänna uthyrningen av andra anledningar men det är givetvis upp till varje förening.
2. Skriv kontrakt med hyresgästen. Ett kontraktsförslag hittar du här.
3. Skriv en inventarieförteckning. Detta är viktigt även om du inte hyr ut lägenheten möblerad. I inventarieförteckningen skriver du ner ev skador etc.
När det kommer till att bestämma hyra är det inte helt enkelt. Hyr du ut en lägenhet får du ta ut en kostnadsbaserad hyra. Bestämmelser kring detta finns reglerat i privatuthyrningslagen.
Hur du ut två lägenheter får du enbart ta ut en hyra enligt hyreslagens regler på den andra lägenheten.
Hyr du ut fler än två lägenheter räknas det som att du bedriver näringsverksamhet.
Eftersom jag enbart hyr ut en lägenhet gäller alltså en kostnadsbaserad hyra. Jahapp vad är det då?
Ja det är så att hyran får inte vara påtagligt högre än kapitalkostnaden och driftskostnaden. I driftkostnader innefattas avgift till föreningen, el, bredband. Hyr du ut din lägenhet möblerad får du även ta ut ersättning för möbelslitage.
Det bästa med att hyra ut i andra hand är hur skattereglerna ser ut. Du får göra schablonavdrag på 40 000 kr plus din årsavgift till bostadsrättsföreningen.
Jag har hyrt ut min lägenhet i över tre år och hittills har det varit en mycket bra investering. Givetvis blir man inte miljonär på att hyra ut en mindre lägenhet i en medelstor stad men man måste börja någonstans.
Fördelar:
Fördelaktiga skatteregler.
Krävs lite arbete vid starten genom att skriva kontrakt och hitta en hyresgäst men efter det är det rätt enkelt.
Relativt säker investering.
Nackdelar:
Man låser upp kapital.
Har du en dålig hyresgäst kan du få skador på lägenheten.
Man blir mer exponerad mot bostadsmarknaden (om man som jag har en annan bostadsrätt som man bor i).
Räkna med vissa förslitningsskador samt ev reparationer som du som bostadsrättsägare får stå för.
Min uthyrning
Årskostnader för avgift, försäkring, el samt bredband ligger på ca 34 000 kr.
Årsinkomsten är ca 72 000 kr.
Det gör att jag tjänar ca 3 200 kr i månaden på min uthyrning. Dessa pengar lägger jag på att amortera på mitt nuvarande bostadslån. Sedan tillkommer ev kostnader för byte av vitvaror och andra reparationer. Dessa har visserligen varit minimala men bör ändå vara med i kalkylen.
Om jag skulle sälja lägenheten räknar jag att få ut cirka 680 000 kr efter skatt och mäklararvode. Om man räknar med en avkastning på ca 3 % (man brukar säga 4 % men man måste skatta också så jag räknar på 3 %). Det motsvarar 1 700 kr i månaden.
Räknar man på detta sätt (vilket jag anser man bör göra) så är det inte några stora summor vi pratar om. Men enligt mina beräkningar är det 2-3 % bättre avkastning att ha lägenheten uthyrd än kapitalet på börsen.
Det kan bli aktuellt att sälja lägenheten om ett tag men mer om det i ett annat inlägg.
Om någon skulle ha frågor gällande uthyrning av bostadsrätt så svarar jag gärna. Är rätt insatt i praktiska detaljer samt gällande lagstiftning.